Ordnad reträtt eller kapitulation från Hyresgästföreningens sida?

Läser i SvD att Hyresgästföreningens ledning presenterat ett förslag till förändring av reglerna som gäller hyressättning och allmännyttans hyresledande roll. Samtliga förändringar innebär försämringar jämfört med i dag. Det hela har givetvis sin bakgrund i det förhatliga EU. Efter att borgarnas förtrupper, de privata fastighetsägarna, hade anmält det svenska systemet till EU-kommissionen så tillsattes den statliga utredningen "EU, allmännyttan och hyrorna". Resultaten av denna var lagom skrämmande, de viktigaste inslagen var:

- Sättet som allmännyttan är uppbyggd på inte är förenligt med EG-rätten.
- Allmännyttan måste drivas på strikt affärsmässiga grunder med vinstintresse som vilket annat företag som helst.
- Hyresnämndernas roll skulle ändras från att skydda den enskilde mot oseriösa höjningar till att kontrollera att hyressättningen är "affärsmässig".
- I praktiken skulle en rimlig hyra anses vara när det inte längre finns en kö till en bostad i det aktuella området!

Grundproblemet, som enmansutredaren Michael Koch helt accepterade, är förstås EUs regler om den heliga marknaden och den fria konkurrensen. Att företag drivs för medborgarnas bästa, inte för att generera vinst, ställer förstås till det. Självklart finns det samhälligt drivna boendeformer i andra delar av EU också. Skillnaden är att detta är ett annat system än det svenska, det brukar kallas för "social housing" och är inriktat på dem som inte får utrymme på den "vanliga" marknaden. Alltså konkurrerar de inte med de andra fastighetsbolagen. Vi som då anser att boendet är en social rättighet och att segregation är något dåligt, vi vill ha en bredd i boendeformerna som gör att alla kan bo bra. Det är allmännyttans styrka. Sedan att den svenska modellen även på detta område successivt har försämrats sedan 80-talet, det borde väl inte förvåna någon?

För att undvika ovanstående har alltså HGF och SABO (allmännyttans centralorganisation) tagit fram ett förslag till "kompromiss". Tja, om man går något uselt till mötes, upp emot 3/4 av helheten, då blir det fortfarande riktigt illa.

I inledningen av HGF och SABOs förslag skriver de om syftet med förslaget:

Vårt förslag innebär en kompromiss mellan olika intressen. Att hitta en väl avvägd kompromiss är nödvändigt för att få till stånd ett stabilt och långsik-tigt hållbart regelverk. Ett regelverk som skapar goda förutsättningar för att utveckla hyresrätten som boendeform, en rimlig hyresutveckling, lönsamhet för hyresvärdarna och framför allt trygghet och ett starkt besittnings-skydd för hyresgästerna.

Ja, lönsamheten för hyresvärdarna är ju ett reellt problem... De enda som mig veterligt har problem är allmännyttan i avfolkningsbyggder, medan det är de privata fastighetsägarna i storstäderna som klagar.

Gå in och läs eländet, men i korta drag föreslås detta:

• Allbolagen ändras så att det tydliggörs att kommunala bostadsaktie-bolag ska främja bostadsförsörjningen i kommunen, tillhandahålla hyreslägenheter till alla typer av hushåll, driva verksamheten enligt affärsmässiga principer samt att det inte görs undantag från kommunallagens förbud att driva verksamhet i vinstsyfte.

• Med affärsmässiga principer avses att företaget ska anlägga ett lönsamhetsperspektiv på verksamheten och att såväl villkoren för verksamheten som företagets beteende ska överensstämma med de villkor och den standard som är det normala på marknaden. Självkostnadsprincipen är inte förenlig med affärsmässiga principer och ska därför inte tillämpas. Att verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer hindrar inte att företaget tar samhällsansvar.

• De kommunala bostadsaktiebolagen ska inte av sina ägare kunna få ekonomiska fördelar som de inte skulle ha erhållit under normala marknadsmässiga villkor. Kommunen ska ställa ett avkastningskrav på det kommunala bostadsaktiebolaget som tar hänsyn till den aktuella marknadssituationen, beståndets belägenhet, ålder och under-hållsstatus liksom den risk man är beredd att ta.

• Värdeöverföringar från ett kommunalt bostadsaktiebolag får inte överstiga skälig utdelning på tillskjutet aktiekapital och begränsas alltid till hälften av företagets resultat för det senaste räkenskapsåret. Därutöver får, inom ramen för aktiebolagslagens regler, utdelning ske motsvarande sådant nettoöverskott som uppkommit vid avyttring av fastigheter.

• Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar kompletteras med bestämmelser som tydligt reglerar möjligheten för en kommun att utan notifiering hos kommissionen anförtro ett uppdrag av allmänt intresse till ett kommunalt bostadsaktiebolag eller annat företag.

• Kommunala uppdrag av allmänt intresse kan syfta till att främja integration och social sammanhållning, ett varierat utbud av bostäder, trygga och hållbara boendemiljöer eller till att tillgodose bostadsbehovet för personer vilka kommunen har ett särskilt ansvar för. Åtgärderna ska vara nödvändiga och proportionerliga och baseras på en behovs- och marknadsanalys.

• Den normerande rollen för kommunala bostadsföretags hyror vid hyrestvister ersätts med en normerande roll för hyror för lägenheter som omfattas av en förhandlingsöverenskommelse vilken träffats med en på orten etablerad hyresgästorganisation.

• För att värna enskilda hyresgästers besittningsskydd införs en särskild skyddsregel. Den utformas så att om den nya hyran vid en prövning bestäms till ett väsentligt högre belopp än den tidigare gällande hyran, ska hyresnämnden ange en skälig tid under vilken en årlig anpassning ska ske ända tills det högre beloppet har uppnåtts. Hyresökningen genomförs alltså successivt under en period om flera år.

• Skyddsregeln kompletteras med en spärr mot alltför täta hyreshöjningar samt en ändring av påtaglighetsrekvisitet till ett icke-obetydlighetsrekvisit, vilket innebär en avsevärd insnävning jämfört med dagens regler när det gäller hur mycket hyran får överskrida jämförelselägenhetens hyra.

• Borttagandet av den hyresnormerande rollen och införandet av nya skyddsregler utgör de mest omfattande förändringarna av hyressättningssystemet på 40 år. Därför bör inte några ytterligare förändringar nu genomföras i hyressättningssystemet.

• På flera orter finns ett behov av förändringar i hyressättningen så att den bättre än idag motsvarar hyresgästernas värderingar av lägenheternas olika bruksvärden. Prissättningen bör dock inte styras genom statliga ingripanden utifrån domstolsbedömningar av efterfrågan. Ansvaret för hyressättningen bör även framdeles åvila de lokala parterna.

• Lagen om offentlig upphandling tillförs en bestämmelse som innebär att den som driver verksamhet enligt affärsmässiga principer inte innefattas i termen ”upphandlande enhet”. Eftersom de kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer kommer de därför inte längre att omfattas av lagen.

Ja, vad säger man? Långtgående förändringar som inte bara gör det möjligt för en kommun att driva borgerlig politik via allmännyttan, utan också gör det till ett tvingande måste. Några av de värsta sakerna har jag markerat med fet stil ovan. Notera också femte punkten som ganska snabbt kan komma att utvecklas till en räddningsplanka för kommunalråd som (med gott syfte) ordna billigare bostäder till bättre behövande, men som ack så snabbt leder till "social housing".

Läs mer från andra bloggar:

Om att bo och annat viktigt.

Nätverket för Hyresgästernas boendetrygghet