Det är intressant hur ofta jag upptäcker att Norge är precis som Sverige (förutom högre löner och sämre mat...). Nu senast så såg jag ett program på NRK 1 där samma miljöestetiker gnällde som hemma. Fråga: Vad är det för fel på ornitologer egentligen? Finns det något medlemskrav där det står "för att bli medlem hos oss måste du vara emot all teknisk utveckling"?
Det var ett program som slog alla rekord i partiskhet. Det handlade om vindkraft, eller snarare om varför gnälliga bönder (i betydelsen landsbyggdsbefolkning) och fågelskådare är emot vindkraft. Programmet kännetecknades av fina naturbilder akkompanjerat av en sorts diskussion i monologform, fördelat enligt följande:
* 10% gnällig lokal företagare som menade att det vore illa för turistnäringen
* 10% gnällig brud som nu inte vill bygga ett nytt hus i sin hembyggd för att "hennes" utsikt blir förstörd
* 10% Fågelskådare som pratar på temat "jorden vi ärvde..." och hur viktig den och den platsen är för diverse fåglar
* 10% miljöintresserad ung kvinna som var för vindkraft
* 60% reporterns egna kritiska kommentarer som var ägnade till att knyta ihop de tre förstnämndas analyser.
90% av tiden vindkraftskritisk då. Värst var utan tvekan den gnälliga bruden som bara hade diverse menlösa estetargument och diverse intelligenta kommentarer av typen: Vad gör några tiotals miljoner om vi som bor här får vår utsikt förstörd...
Så här, mijö är viktigt. Vi ska ha en jord i morgon också. Det stora hotet tror jag alla är överens om är den globala uppvärmningen och växthuseffekten. Att då motarbeta vindkraft och botniabana är inget annat än reaktionärt! Man sätter estetiska hänsyn och några fåglars häckningsplatser före det stora.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över det faktum att folk är lika tokiga i Norge som i Umeå?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar