Rennäring, del 1

Hej!

Så kommer då mitt första utlovade inlägg i diskussionen om rennäring, ILO och norrlands framtid i största allmänhet. Stora ord, men också stor fråga. Väljer att fokusera på den för att så många kan så lite och att det är en ödesfråga som kan få en avgörande betydelse nästa val. Tyvärr väljer många vänstermänniskor att lyssna på den högljudda grupp samenationalister som hörs i den allmänna debatten.

Börjar med en sammanfattning och återkommer senare med fördjupat resonemang kring olika frågor. För något år sedan presenterades en statlig utredning som går ut på att staten ska låta renägarna och markägarna själva bestämma över vår natur och vårt friluftsliv. Länsstyrelsens byråkrater skall bytas ut mot särintressen. Givetvis borde det omvända vara rätt väg att gå för en socialist.

Att gradvis minska markägarnas inflytande över jakt och fiske. Inrätta en fond dit medborgare får betala avgift för att jaga eller fiska och låt markägarna söka medel därifrån för fiske- eller jaktvård. Fördela tillstånd och tilldelning efter rimliga kriterier och avgifter på ett rättvist sätt, lika för alla medborgare.

Alla medborgare i Sverige oavsett etnisk bakgrund har rätt att rösta i såväl landstings- som riksdagsval. Det ger länsstyrelsen ett mandat att verka för det gemensamma bästa. Jag menar att man måste ifrågasätta den kulturkonserverande synen på rennäringen i grunden.

Visst är rennäringen en större del av den samiska kulturen än vad bondekulturen är av majoritetssamhället. Hur var det för 100 år sedan? Var inte "den svenska kulturen" (om jag får skriva så utan att någon missförstår) inte en utpräglad jordbrukskultur? Idag är vi ganska få som hässjat hö och åkt hölass...

Kulturer måste utvecklas i takt med produktionsmedlens utveckling eller bli museala. När det då gäller rennäringen så är den långt ifrån optimal. Den är resurskrävande och den är arealkrävande. Den har växt, men inte kvalitativt förändrats utifrån de krav kapitalismen ställer på en agral näring. En nomadiserande näring är mer hemma i ett feodalt samhälle än i ett kapitalistiskt samhälle.

Vänsterpartiet har ännu (precis som SAP) inte vågat ha en demokratisk behandling av frågan. Enskilda ledande vänsterpartister i främst Länsstyrelsernas styrelser och i riksdagens jordbruksutskott bildar i mångt och mycket helt självständiga åsikter. Dessa är i allmänhet mer pro-rennäringen än vad jag bedömer medlemmar i norrlands inland är. Frågan brukar komma upp på varje partikongress och svaras med något intetsägande...

Frågan har en sju jävla sprängkraft. Det handlar dels om folks fritid; skoter, fiske, jakt. Det handlar också om möjligheten till folks utkomst i en hel landsända.

Rennäringen har vid upprepade tillfällen blockerat utbyggnad av gruvor, skidanläggningar och skogsbruk, med den lagstiftning som finns idag. Detta blir känsligt i en del av landet där vi inte är överrösta av arbetstillfällen... Det är också därför olyckligt att debatten blir så sned och kommer att handla om ”samer” och ”svenskar/jägare” när det allt som oftast handlar om ”renägare” mot ”andra”.

Jag erkänner att det finns obehagliga inslag av rasism mot svenskar av samisk etnicitet, men det är inte alls så utbrett som man kan få intrycket av. Huvudkonflikten är mycket materiell. Det är inte många som är emot TV-sändningar på samiska, stöd till folkhögskolan i Jokkmokk eller stöd till de samiska språken. I det senaste sametingsvalet var det uppenbart att det inte finns en ”samisk uppfattning” om rennäringens ställning. Inför valet så gick Renägarförbundets partipolitiska gren och aktivt försökte ogiltigförklara folk som registrerat sig för att få rösta. De ifrågasatte att dessa var samer. Ett mysigt agerande som, förutom att det visar hur hårda de "interna" konflikterna mellan olika samer är, närmast kan jämföras med hur republikanerna i USA betedde sig när det gällde svartas rösträtt i sydstaterna.

Trots detta agerande blev det parti som är mest kritiska till rennäringens krav gentemot markägarna, Jakt- och fiskesamerna, största parti. Nu är samisk politik tämligen tokig och inte helt lätt att sätta fingret på. Det som går att säga är att en viktig fråga är kampen mot det som finns kvar av lapp-ska-va-lapp politiken. Det vill säga regleringen av rennäringen och frågan om öppna samebyar.

Det är inte bara som en del tror att bara samer får äga renar, utan också det att de nu befintliga renägarna styr vilka som i praktiken får ägna sig åt renskötsel! Inte ens en same får börja med renskötsel, om du inte är släkt med och står på god fot med samebyn. Skråväsende av värsta sort alltså. Delvis beror ju detta på att mängden renar inte får öka av miljö- och markbristskäl, men det hela är självklart en maktfråga. Renägarförbundet/Guovssonásti är i princip emot alla förändringar och måste beskrivas som ett högerparti. Sedan finns en del andra partier som mer fokuserar på samisk enhet; som Min Geaidnu (känns lite som Mps sameparti) och partiet Samerna. Jakt- och fiskesamerna spelar i en egen liga. De fokuserar starkt på markägarnas rättigheter och kan på så sätt kännas märkliga att benämna som "vänster". Deras resonemang kring rennäringens ställning i förhållande till övriga näringar är dock intressant.

Avslutningsvis så tror jag vänsterpartiets samepolitik, så som den utförs, är rent kontraproduktiv. För att på allvar gynna den samiska kulturen i vid mening, kan inte fokus ligga så tungt vid renägarnas behov som det gör idag. Ett levande norrland är grundläggande för att samiska ungdomar skall känna framtidstro och kunna stanna kvar. Den samiska kulturen, som är och har varit så intimt sammankopplad med den norrländska naturen, utvecklas och moderniseras givetvis bättre i en stuga utanför Jokkmokk, än i en etta i Farsta!

Det är dags att sätta frågan om rennäringens ställning i ett större sammanhang. Det är trots allt bara 2000 personer som är aktiva renägare. Trots detta syns och hörs dessa orimligt mycket i debatten. Som socialist är det för mig en omöjlighet att stödja ett system som ger två grannar olika rättigheter och som sätter en agral näring framför andra.För alla människors lika rättigheter!