Ænnu en extravakt...

Ja, det ær något speciellt att vakna till ljudet av ett mottaget sms, vrida huvudet, ta upp telefonen och titta lite sømndrucket vem det ær från: Chefen. Jaha, vem ær sjuk nu då?

Ingen ær sjuk, bara minichefen som innan hon gick på semester glømde ordna nattvakt idag... Så nu sitter jag hær på min lediga dag med en go liten nattvakt!

Ska jobba 14 dagar i rad. Det ger dock effekt, jobbar drygt tvåhundra timmar nu i juli. Vad det ger i løn i vårt væstra grannland kan ni nog ana...

Før øvrigt...

... har någon vrickad mænniska googlat mig klockan 01.11 i natt och dærefter besøkt min blogg. Lite fundersam blir man ju...

Æntligen!

Så ær tour de fucking France slut! I vad som kænns som en evighet har de blockerat halva mitt tv-utbud. Har før tillfællet bara två kanaler, NRK 1 och privata TV2. Den sistnæmnda har normalt ett høgkvalitativt utbud bestående av vænner, Scrubs, that 70:ies show och ett par goingar till som førgyller eftermiddagen från 15-19. Nu har VARJE dag istællet bestått i dopningstv i 4,5 timme. Katastrof.

Missførstå mig rætt- jag gillar sport, men det får vara grænser. Att alla mina favoritprogram ska bort två-tre veckor i rad ær inte okej!

Dærfør behøvs LAS

Bild: Robert Nyberg.

En dansk kvinna blev avskedad før illojalitet skriver E24 efter en originalartikel från Danmarks Radio.

Grunden till illojaliteten ær att kvinnan øppnade ett e-brev från en føre detta arbetskamrat. Brevet innehøll ett jobberbjudande och ett møtesreferat. Kvinnan tackade nej till erbjudandet. E-brevet var inte ens direkt till henne utan skickades till flera på føretaget. Ett par av dessa brev letade sig vidare till chefen och han blev sint och sparkade kvinnan på flæcken. Hon fick en timme på sig att rensa sitt skrivbord.

Med hjælp av facket gick kvinnan till domstol och drev process. Ska man øversætta det hela till svenska førhållanden kan man sæga att domstolen fann det fel att avskeda kvinnan, hon hade inte varit illojal. Dæremot var det rimligt att chefen tappat førtroende før henne och dærfør hade rætt att sæga upp henne. Skillnaden stavas løn under uppsægningstiden, bl.a.

I Danmark kan du alltså bli uppsagd från ett fast jobb før att chefen, lite lagom luddigt, tycker sig ha mist førtroendet før dig. Det ær hit Federley och grabbarna vill nær de pratar om det maktfullkomliga alternativet. Alternativet till "stelbenta" LAS ær barbari- gløm aldrig det.

Læs framførallt kommentarerna på E24, de kan nog få vilken socialliberal som helst att inse att man kanske inte ær i så gott sællskap nær man kritiserar LAS.

Greider, arbetarklassens poet

Gøran Greider ær inte bara chefredaktør før en av sveriges størsta arbetartidningar, Dalademokraten, utan gør i bland gæstspel på borgerliga debattsidor. Hæromdagen gjorde han ett bra gæstspel hos GP. Læs.

Tack till Stefan i Borås.

Anti - demokrater i Nordanstig

Nu børjar det bli tjatigt. Nu vill majoriteten i Nordanstig (Gævleborgs læn) ta mandatstødet från Sd. Detta efter att deras invalda, Johanna Karlsson, avsagt sig uppdraget. Det spelar inte någon roll att de via kontrollering av valsedlar hittat en ersættare*.

Sverigedemokraten Roger Hedlund skriver om det hær.

Det samma gør tidskriften Expo. Jag kan dock inte hitta något beslut hos kommunstyrelsen i den aktuella kommunen.

Partiet ær invalt och ska ha pengarna, punkt.

EDIT: * Nu verkar det inte vara en sympatisør till partiet. Det ændrar dock inte min principiella instællning.

Dærfør behøver vi en kommunal bostadskø...

Jag har længe ansett att privata hyresværdar, tillsammans med privata tandlækare ær bland det mest osympatiska som finns. Særskilt deras lobbyorganisationer agerar nyliberalismens førespråkare så ofta de kan.

Hær kommer en till anledning till varfør vi ska återskapa en bostadskø under demokratisk kontroll. Læs detta, ni kommer inte att ångra er!

Tack till min favoritbadvakt!

Læser nu- Frp koden

Jag vet att det ær tjatigt, men jag ær på væg att sælla mig till Frp-kodens beundrare. Jag sa till han som får betalt før att titta på halvnakna flickor (och pojkar) att jag inte var så beundrad hærom natten, men nu børjar det ta sig.

Boken ær genial i sin diss av "Jonas og Jens" - klassen, alltså den politiska elit som styr arbeiderpartiet. Diplomater och andra høgre akademiker. Førfattaren lyckas också, trots sitt ærligt redovisade fræmlingskap infør dem, respektfullt beskriva bokens huvudpersoner- arbetarklass som røstar på Frp. En av bokens huvudteser ær att det finns två olika vænster-høger skalor som man bør ha i åttanke nær man pratar om vad som ær høger respektive vænster.

Dels har vi den ekonomiska, eller den klassiska om man så vill. Dær pratar vi om instællning till højda, progressiva skatter, økat inflytande før de anstællda på arbetet, privatiseringar och liknande. Den andra skalan skulle vi kunna kalla før værderingsbaserad/visionær. Dær pratar vi om saker som internationell politik, de globala miljøproblemen, hbt-frågor, feminism, religion, abort, flyktingmottagande och sådant.

Tror ni førstår skillnaden. Som socialist så ser ju jag knappast att det finns något større motstånd mellan dessa, om man nu hanterar dem med førnuft och inte blir miljøfascist eller "slæpp in alla"- idealist/nyliberal. MEN det intressanta ær den statistik som Magnus Marsdal plockar fram - som visar att bland væljarna så finns det en stor splittring mellan de olika vænster - høgerskalorna.

Visste du till exempel att Frp:s arbetarklassvæljare (utgør ca 60% av deras væljarbass, samma hos Ap før øvrigt) ær mer vænster i ekonomiska frågor æn den så kallade "Jens og Jonas"-klassen, alltså kultur/utbildningseliten som røstar på arbeiderpartiet? Frp:s arbeidervæljare ær faktiskt till vænster om den genomsnittslige norrmannen! Samtidigt ær Ap:s kulturelit betydligt mer vænster i værderingsfrågorna, medan Ap:s arbetare ær mer høger æn norrmæn i allmænhet.

Det finns ingenting som tyder på att arbetare var mer miljøintresserade etc. før trettio år sedan och att det ær dærfør de då røstade på Ap, men nu røstar på Frp. Nej, det handlar snarare om att før trettio år sedan stod de ekonomiska spørsmålen i centrum, nu ægnas politisk tv-tid åt andra frågor. Extremast ær det ju i USA, dær abort och rætten att bæra vapen ær viktigare æn trygghet på jobbet och allmænt sjukvårdssystem! Som om inte det vore nog- Ap och deras polare har svikit i de ekonomiska frågorna! Om vi nu tar Ola Nordman, en byggjobbare, som tycker det ær viktigt med offentligt ægda føretag, en rættvis pension och trygghet på jobbet. Samtidigt ær hans førsta tanke nær han hør ordet "miljøpolitik" - ge fan i min bil! På samma sætt tycker han att homosexuella ær okej så længe de dær fjollorna i Oslo inte syns i hans lilla stad.

Grejen historiskt har varit att før den genomsnittslige arbetaren så ær de ekonomiska spørsmålen så mycket viktigare att de på något mer eller mindre omedvetet plan køpt "alliansen" med kulturfolket. "Okej, de får tjafsa om hbt-frågor och jag får trygghet på jobbet" eller "Om vælfærden fungerar kan vi væl ge lite u-hjælp". Problemet ær nær marknadsliberalismen slår igenom och skillnaden mellan høger och vænster minskar - då ser de bara "kulturfolkets" politik hos Ap. Alliansen blir bræcklig.

Då blir också steget øver till Frp kortare. "Jag kan røsta på Ap och vare sig få den ekonomiska politik jag vill ha, plus att jag får hela multi-kulti tugget... eller så røstar jag på Frp och får åtminstone ett parti som vill låta mig køra bil..."

Sedan att Frp har ett bra læge før sin helt ohållbara populism genom oljan. Det ær ju i verkligheten inte møjligt att prata om platt, låg, skatt OCH samtidigt høg vælfærd...

Detta till trots tror jag det vore bra om alla toppar i sveriges vænster från SP till SAP læste boken. På samma sætt vore det dåligt om Sverigedemokraterna læste den. Det skulle ju kunna ge dem idéer om att slipa bort lite av sin borgerliga politik... DÅ blir de farliga på allvar!

God natt, folket. Har bara læst halva boken æn, återkommer kanske...

Det hær med alkohol...

... ær inte helt lætt. Jag har nyligen varit ledig tre dagar, eller næstan fyra før gick från morgonskift till nattskift samtidigt. Givetvis gjorde jag då som alla med sjælvaktning av vår stolta folkstam: Søp mig redløs.

Kan meddela att Norge inte ær det billigaste landet att gøra det i. I torsdags drack jag jætte-jætte mycket. Drack øl och fortsatte sedan med det på en jættetrevlig tur med en gammal båt och levande musik (blues). Mycket stæmningsfullt. Sedan avrundades kvællen på den lokala puben i Melbu, grannbyn hær. Æven dær var det en trubadur som levde om. En torsdag, sjysst. Sedan blev det taxi hem, førutom før en i sællskapet som blev kvarlæmnad i armarna på en melbuflicka. Kollegan såg inte ledsen ut.

Dagen efter mådde jag som jag borde. Lite bakis, lite trøtt. Mindes allting från gårdagen. Så då fick givetvis frøken Q mig att dricka massa alkohol på fredagen också. Jag var væl inte svårøvertalad. Drack mindre æn dagen innan. Ændå- blev jag helt tom och minns inget. Dessutom sms:ade jag massa tokigheter till min allra ældsta kvinnliga væn. Ringde henne också. Idiot ær man. Stod också och talade om hur inkompetent ledningen før hotellet ær. Ingen fara på taket kan man tycka. Grejen ær att ægarens son stod bredvid... Nu ær inte det så illa som det låter- det ær inte så høgt upp i hierarkien som problemen ligger. En nyktrare kollega sa dock att han såg besværad ut. Måste kanske rækna med att det kan bli ett problem. Tror dock inte att han sæger något. Verkar inte vara den typen.

Hur som helst: Varfør minns man ingenting? Vad ær det som gør att jag ena kvællen minns allting och næsta skæmmer ut mig totalt?

Nu blir det lugnt ett tag. Ska spara hjærnceller och pengar. Kan væl ta en øl eller två, men råsupande kænner jag inget behov av på ett tag.

Liket lever!

Hur kunde jag glömma, hur kunde jag förtränga det? Sveriges bästa morgontidning gick i graven år 2000, mycket beroende på en inkompetent företagsledning i skåne som under 90-talet gjorde tidningen ljusblå och satsade på börssidor och annat fjös. Den Göteborska delen gick okej, blev stadigt bättre med starka reportrar och sjudagarsutgivning. Andra anledningar stavas osund konkurrens från Metro, fulspel från GP och illojala socialdemokrater. Dels att folk inte prenumererade på tidningen, dels att LO/SAP centralt inte lyfte ett finger för att rädda tidningen. När till och med storkapitalets starke man i skåne, som givetvis heter Percy, var med på skutan och ville stoppa in ett gäng miljoner, inte ens då ville sossepamparna i Stockholm göra något- skämmes ta mig fan!

Man ska inte svära i en blogg, men jag är fortfarande så himla upprörd över sveket som såg till att vi saknar en progressiv röst i alla tre storstäderna (nej, jag räknar inte Fria Veganbladet).

Det innebar också att vi förlorade en tidning hemma på köksbordet hos min mor. Lite roligt, egentligen. Min far tog prenumerationen av partilojalitet, jag tjatade bort den för att sportsidorna var dåliga (resultaten var en dag gamla för den trycktes i Malmö) och när sportsidorna blev bättre, återkom tidningen i hemmet. Efter skilsmässan så fortsatte min mor med Arbetet, medan pappa gick och prenumererade på äckel-päckel Hjörnes borgarblad.

När Arbetet las ner så kom GP med stora krokodiltårar och ett personligt brev till alla som hade innestående tid på sin Arbetet prenumeration: Vi bjuder på GP resten av året, i allmänhetens intresse, som det hette. Min mor gjorde som massa andra lojala arbetet läsare över hela Västsverige. Muttrade och övervägde seriöst att inte tacka ja till gratiserbjudandet! Hon tog de tre månaderna, men på dagen då gratisprenumerationen tog slut så blev det ingen mer prenumeration. Trenden var lika över hela stan. De närmsta två åren efter Arbetet var det färre som hade morgontidning. Tror Aftonbladet och Metro tjänade en del på det. Många hade ju valt Arbetet just för att det INTE var GP. Stora, klumpiga GP med sitt DN-komplex. Arbetet skrevs på ett språk man förstod, hade intressanta artiklar och ledarstick som handlade om verkliga händelser, inte något statsvetenskapligt trams. Själv gillade jag arbetet så mycket att jag tog en prenumeration till Tärnaby..

Direkt efter konkursen så var jag inne på Arbetets hemsida och lästa om projektet Efter Arbetet, tror till och med att jag betalade något stödbelopp till någon fond. Sedan glömde jag bort alltihopa. Tills idag. Då Borås-Stefan påminde mig genom en artikel på sin blogg. Tack! In och läs- en Bernardsson om dagen håller alliansen borta!

Anti-demokrater i Norrköping

Norrköpings kommun har enligt uppgift bestämt sig för att betala kommunalt partistöd till Sverigedemokraterna för ett och inte två mandat, med skälet att endast det ena mandatet är taget i besittning. Kommunen motiverar enligt Norrköpings Tidningar sitt agerande med att SD "eftersom mandaten inte kan besättas, saknar personer som kan bedriva det lokala arbete pengarna är ämnade för". Tämligen märklig argumentation eftersom det knappast är så att ett partis lokala arbete enbart utförs av de som sitter i fullmäktige. Oftast snarare tvärtom, faktiskt.

Jag ser det hela som en fortsättning på egentligen två saker:
- Dels en ovana som vissa i de etablerade partierna har att stifta särlagar och liknande för att hålla Sd utanför inflytande. Ett annat exempel i den stilen var den Blekingekommun som EFTER valet 2002 (hjälp med kommun efterlyses) ändrade storleken på kommunstyrelsen för att hålla Sd ute. Dylikt agerande är, bortsett från att det är moraliskt fel också kontraproduktivt. Vad man gör är att man gör Sd:s väljare förbannade, svetsar ihop dem som redan är aktiva och spär på offer- och martyrrollen de anstränger sig för att vidmakthålla. Man ger dem ett radikalt "bevis" på att den svenska demokratin inte omfattar dem. Det vanliga i politiken är nämligen att sista fullmäktiget i mandatperioden tar den typen (arvode & organisationsfrågor) av beslut, just för att det ska bli lite mer klädsamt.
- Tjatet om hur det kommunala partistödet används. En regel som kräver att det används i kommunen kan låta sympatiskt ur ett kommunkameralt perspektiv. Emellertid så må man höja blicken. Tanken med att vi överhuvudtaget har partistöd är att partierna inte ska vara i beroendeställning till andra intressen (modell USA). Det får också till effekt att mindre partier, eller partier med fattiga väljare/medlemmar kan bedriva verksamhet. Alla som kan sin kommunistiska partihistoria vet hur det gick till innan. Idealistiskt och fint kan tyckas, men vedermödorna gick till överdrift. Ett viss mått av knapphet är bra för att främja ideellt arbete, se bara skillnaderna mellan ja och nej-sidan i såväl EU - som EMUfolkomröstningen. Ett totalförbud mot att skyffla över pengar från kommunala partistöd till region och riksorganisationer skulle medföra att det blir i princip omöjligt för ett nytt parti att komma in i riksdagen, eller för all del, för ett parti som åker ur riksdagen att göra comeback. Dessutom får det jobbiga effekter i ett parti eftersom det minskar partiets möjligheter att omfördela och centralisera partiet. Skillnaderna mellan politiskt arbete i stora och små kommuner skulle bli större än den redan är.

Sammantaget är det viktiga dock att jag är energiskt emot alla juridiska spetsfundigheter som riktar sig mot specifika partier, även när det gäller ett osympatiskt ytterhögerparti som Sverigedemokraterna. Energin bör rimligen läggas på att få väljarna att INTE rösta på dem, inte att i efterhand underkänna deras val.

I artikeln i NT står det också att frågan är juridiskt oklar och att juristerna på Sveriges kommuner och landsting inte hittat ett svar. Det märkliga är att det finns en förhistoria, som Tommy Funebo grävt fram:
"Här måste rimligen en analogi kunna ske med avhopp från partiet till andra existerande eller nybildade partiet eller ledamöter som plötsligt blir politiska vildar. Det kommunala partistödet regleras i kommunallagen och härrör från en ändring i lagen 1991 under regeringen Bildts tid. I propositionen som har beteckningen 1991/92: 66 citeras Regeringsrättens avgörande 1978 2:10.Avgörandet gällde ett mål när en utbrytning skett ur Vänsterpartiet kommunisterna, det parti som vann de aktuella mandaten i allmänna val. Arbetarpartiet kommunisterna, det nya parti som bildades i samband med utbrytningen, ville överta partistödet för de mandat vars innehavare nu alltså var (apk) och inte (vpk). Regeringsrätten övervägde här om det gamla partiet hade ombildats och helt eller delvis ersatts med ett annat parti. Ett sådant ombildat parti hade kunnat anses uppfylla kommunallagens representationsvillkor. Rätten konstaterade dock att det nya partiet inte deltagit i valet och att det gamla partiet alltjämt bestod som politiskt parti och således inte ombildats. Partistödet skulle således fortsättningsvis utgå till det gamla partiet trots att samtliga för partiet valda ledamöter inte längre representerade partiet.Detta och en rad andra rättsliga avgöranden från striden mellan (apk) och (vpk) ger dagens (sd) juridiskt stöd. I Reg. 1978 2:10 var alltså (vpk) inte alls längre representerat i fullmäktige, och hade sannolikt ingen lokal verksamhet kvar i kommunen. Trots detta var kommunen tvingad att betala ut partistöd till (vpk).När partistödslagen 1991 kom att ersättas av stadganden i kommunallagen framgår det av förarbetena att någon ändring avseende partibytesproblematik, existensen av lokal partiverksamhet, vakanta mandat o.s.v. inte avsågs av lagstiftaren."

Sd har fullt riktigt överklagat och det ska bli väldigt intressant att se utgången av det hela.

Tipstack till Tommy Funebo.

Finns det något parti med en bra försvarspolitik?

Anders Eriksson har skrivit ett kanoninlägg om den senaste nedskärningen på försvaret.

Livet är hopplöst i bland. Det fanns två frågor där jag någonstans närde ett litet, litet hopp för en borgerlig regering. Bensinskatten och försvarsfrågan. I stället för att gå åt rätt håll så har de fortsatt åt fel håll.

Vänstern har sparat och sparat på försvaret. Högern gör nu samma sak. Även om målsättningarna varierar. Högerns mål är att knäcka värnpliktssystemet för gott, medan vänstern vill knäcka hela försvaret så blir resultatet det samma. Tragiskt. För en allmän värnplikt, som på den gamla goda tiden, fast med kvinnor också...

Varje land har en armé, antingen sin egen eller någon annans.

Dagens tips!

Om du vill lyssna på en bra internet-radio, gå in på www.radiobo.no . Go musik hela dygnet. En privatradio kanal som i princip ær hiphop och eurodisco fri...

Det var bættre førr...

Ja, ni som kænner mig vet att det inte ær något nytt att jag tycker det. Vi pratar om fornstora dar då det fanns fritidsgårdar i varenda buske, musiken var bættre och det fanns en riktig post. Jag vidhåller att hiphopens intåg i vårt vackra land, sovjets fall och den perverse høgervågen i børjan av 90-talet som mynnade ut i Sveriges førsta høgerregering sedan den allmænna røstrætten inførdes inte skedde separat från varandra. Dålig, utlændsk, musik - USAs ensamma herravælde och Bildt - same shit, different name!

Dagens hændelse som fick mig att æn en gång inse detta, var førutom insikten om att det finns mænniskor, æven norrmæn, som inte vet vilka "Brøderna Dahl" var, mitt førsøk till att køpa startkablar till min lilla Opel. Glad i hågen cyklar jag från jobbet (på chefens cykel- tack) till Statoil før att køpa startkabel. Tror ni att Statoil (som ær ortens enda bensinstation) hade startkablar? NEJ! De har porrtidningar, godis, hamburgare, pølse, grillutstyr, m.m. Dæremot inte det mest grundlæggande biltillbehør.

Vi ær inte bara i en tidsålder utan riktig post, vi har heller inte riktiga bensinstationer. Skæmmes ta mig fan Statoil!

Staten och kapitalet- modell Atatûrk

Dagbladet (ob s) vet att berætta att fackliga konflikt møts med militær på klædføretaget Metraco i Istanbul. De tillverkar bland annat klæder før Helly Hansen.

Konflikten eskalerade nær anstællda anmælde sig in i fackførbundet DISK-tekstil (ca 80 000 medlemmar). På stående fot avskedades 18 personer som varit drivande i arbetet. Av rædsla før de anstælldas reaktioner (no shit) så førutom føretagets egna væpnade sækerhetsstyrkor (SIC) lånades æven militær in. En førbipasserande mørdades.

Enligt Dagbladet så har Helly Hansen vid upprepade tillfællen støtt på føretaget om att de inte uppskattar det anti-fackliga beteendet. Enligt chef Paal Andersson ær det tveksamt om samarbetet kan fortsætta.

Hm... Vi får væl se om de bara sæger fina ord till Dagbladet eller om de verkligen bryr sig. Klassekampen har sækert nyheter om ett tag...

Jag har sagt det førut: Att lænder som Turkiet ens ær i nærheten av EU ær ett gott sjæl før oss att hålla oss utanfør den dær kapitalets diktatur!

Hycklande KD-are

Då går Gøran Hægglund ut igen och førsøker sno åt sig billiga poænger om bensinpriset. Både KD och Moderaterna kørde hårt i valrørelsen på att bensinpriset var før høgt. Lokalt i norrland var alliansen ganska eniga om att det var ett bra exempel på skattehysterin i Sverige. Vænstersidan høll sig i skinnet. Personligen påpekade jag bara en gång att Vænsterpartiet faktiskt stoppat en skattehøjning den senaste mandatperioden på bensin, just før att alternativ saknas før de flesta som i dag kør bil. Fortsatta højningar av bensinskatten ær ett oerhørt trubbigt instrument om man inte samtidigt ger reella førutsættningar før pendling och fritidstransporter utan bil. Man saknar klassperspektiv helt enkelt!

Vad gør borgarna efter valet- jo HØJER bensinskatten. Det ska vi tala om før norrlænningar, smålænningar, værmlænningar etc. ænda fram till næsta val!

Biltullar runt stæderna- ja tack. Klassmæssig rensning av bilister - nej tack!

Før øvrigt så kan man notera den sinnessjuka stormen mot flygskatten i fjol, som borgarna också rev upp. Dær var det inget tænkande på miljøn. Inrikesflyget ær det størsta och onødigaste transportsystemet vi har. Flyg Gøteborg, eller ænnu værre, Ørebro, till Stockholm? Det borde inte ens vara tillåtet!

Miljøkamp? Inte utan min bil!

Debatt om Estland-Sovjet

Vænsterpartiet har ett debattforum kopplat till sin hemsida. Dær har det den senaste tiden pågått en debatt om ryssarnas situation i Estland, som direkt bytte spår genom en viss herr Wall att handla om ryssarnas eventuella ockupation av Estland. Jag skrev nyss ett inlægg, kanske inte helt briljant, men ændå- en intressant diskussion.

Amatørmæssigt...

Fick ett brev från norska polisen idag. Min bil har fastnat på en fartkamra i 93 km/h på 80 væg. Ska gå och se om det ær jag på bilden... Svider illa i plånboken.

Bra om finska fortsættningskriget

Læs detta. Om finska imperiedrømmar.

Kønsdiskriminering?

Kan detta verkligen vara lagligt från ett norskt føretag?

"Dear Applicant,

Thank you for your mail and interest shown in obtaining a position with Crystal Cruises.

We regret to inform you that we do not offer the position as Cabin Steward on board our vessels,
and therefore do not accept applications from gentlemen in the housekeeping department.

The position as Cabin Stewardess is open for female applicants only.

We remain."

http://www.icma.no/ E-mail: office@icma.no

Før øvrigt, gentlemen? Det har jag aldrig blivit kallad førut...

Arbetsgivaravgifter

Vissa saker tål att upprepas. Som vad socialførsækringsavgifterna (mer kænda som arbetsgivaravgifter) egentligen ær. Læs hær, missa inte alla lænkar.

EU in action

Då har EU slagit till igen och ägnat sig åt klåfingrighet på gränsen till det absurda. Man har nu kommit fram till en kompromiss som innebär att Vodka får all sprit som är starkare än 37,5% kallas, men om det inte är gjort på potatis eller spannmål så måste det tydligt skrivas ut.

Läs mer här om upprinnelsen av en lång dispyt inom EU systemet som rasat mellan de länderna som vet vad Vodka är(Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Polen) och de andra. Av någon anledning verkar Storbritanien stöttat oss. Kompromissen ligger en tysk bakom.

Det hela rymmer två diskussioner: 1) Ska EU ta en definition av något så uppenbart onyttigt? Det tycker inte Jens Holm (EU-parlamentariker för v) . Samtidigt så är konsumentskydd viktigt. Köper jag en vodka ska jag veta att det är Vodka. Det är viktigt, inte för Absolut Vodka och de andra stora märkena, utan snarare för mindre, nykomlingar. Om beteckningen Vodka inte betyder något, då kommer konsumenterna bli mindre hågade att prova nya märken. 2) Vad är vodka? Jag förstår ärligt talat inte diskussionen; Vodka är den vita sprit som gjorts och druckits i norra och östra europa i evigheter. På potatis och spannmål. De andra får kalla sin sprit något annat. Morr.

En gåva till de som redan har...

Ær en vanlig analys øver den svenska høgerregeringens projekt. Den hær gången handlar det inte nødvændigtvis om en gåva till de som har feta bankbøcker, utan om en gåva till dem som redan har ett bra, centralt och attraktivt boende.

Hænger du inte med? Jo, DN vet att berætta att nær bostadsrætter ombildas så ær standardpriset rabatterat och nedsatt till ca 70% av marknadsværdet. Detta innebær ju att rabatten blir større ju mer attraktivt området ær. Eller som DN skriver:

"Det är därför det går att göra ekonomiska klipp i attraktiva områden. Rabatten som köparen får är stor i förhållande till lägenhetens marknadsvärde. "

Så nær allmænnyttan sæljer ut sina lægenheter slumpar de inte bara bort våra gemensamma resurser, utan de ger vinster till en særskild grupp. En miljonprogramslægenhet ær helt enkelt inte lika mycket værd som en stor lægenhet på stans græddhylla. Mysigt.

Huvudproblemet ær sjælvklart den økande segregationen. Vid sjælva ombildningen kan en och annan Svensson følja med øver till bostadsrætt, rabatten gør att de troligen får sitt banklån. Dæremot stænger man ju effektivt dørren før nya Svenssons i den attraktiva delen av stæden. Det ær tragiskt och borde skræmma de s.k. mittenpartierna, men icke.

Ganska skønt att bo i Umeå i dessa tider.

Det ær inte lætt nær det ær tungt...

Værldens viktigaste man har skrivit ett inlægg om hur livet ær før oss øverviktiga. Læs det. Jag håller inte med honom till fullo, men faktum ær att det ær ett jobbigt liv att vara fet. Svårt att hitta vettiga klæder och kollektivtrafik kan vara plågsamt. Till det kommer blickar och kommentarer.

Samtidigt så måste jag ændå tycka att det ændå ligger något i devisen "Jag ær fet, du ær ful - jag kan banta." Det går ju att åtgærda, men det ær ju så jobbigt. Før precis som VvM skriver - man hamnar i dåliga cirklar. Før trøtt før att gøra något - æter før att pigga upp sig - ænnu trøttare.

Sedan ær det ju en hel del man borde gøra sjælv før att ta tag i det. I slutændan ær det ju man sjælv som æter maten. Vilket jag ska gøra nu. Lasagne OCH kyckling før 20:-. Personalmat ær greit!

Språkfrågan igen...

Jag vet. Engelska ær imperialism. Samtidigt vore det vældigt bra før værldens turistarbetare om det gick att enas om ett eller i nødfall ett par språk som alla ska kunna.

Tyskar, spanjorer, fransmæn och finnar. Alla øver trettiofem ær ju helt jævla inkompetenta! d
Engelsmænnen ær sækert också inkompetenta, men det fungerar åtminstone før mig.

"Ja, jag åker ut på en långresa och kan bara mitt eget språk och førvæntar mig att det ska gå smærtfritt..."
Då har jag ændå kollat och de verkar inte kunna något annat språk. Jag har alltså inte bara førsøkt med engelskan, utan æven med min rostiga franska gentemot t.ex. spanjorer och italienare.

Jag børjar tro att det bara ær Norge, Sverige, Benelux och Schweiz som har vettig engelskaundervisning i væsteuropa. Danskarnas engelska ær ju inte værldsbæst heller.

Nej, nu ska jag svalka mig med en cola innan næsta busslast med spanjorer kommer...

Missa inte detta!

I nattens ljus blir det en del surfande. Det hær blogginlægget från Erik Berg, fritænkande smålænning och arkitekt ær helt enkelt strålande. Om svaga och starka, om solidaritet och tvång. Kanske framførallt om varfør folkhemmet inte handlar om "omsorg om utsatta", utan om solidaritet och trygghet.

Varfør skriva sjælv nær andra gør det bættre?

Værmebølja

Ibland blir man tveksam om huruvida man befinner sig ett antal mil norr om polcirkeln eller inte. Som idag. I morse nær jag gick i från jobbet (07.10) så SVETTADES jag. Solen værmde redan. Samma sak nær jag nyss gick till jobbet (22.50), 22 grader varmt ute. Nu blåste det lite, så det kændes inte så varmt.

Himla fina dagar, synd bara att man sover bort dem... Att sitta och æta glass och titta på snøklædda fjæll ær inte helt dumt!

Dags att låsa hotellet!

Den som skäms är sårbar...

Ett gäng Norrtäljeungdomar har kommit på ett lönande extraknäck, som inte riktigt faller inom lagens ramar. Det slutade i tingsrätten, läs mer här.

Om man bortser från det juridiska så finns det väl några saker att lära sig av dessa företagsamma ynglingar:

- Saker & situationer är inte alltid vad de ser ut att vara.
- Lite aldrig på främlingar.
- Sätt dig aldrig i en situation där du inte kan stå för dina handlingar, då är du sårbar.

Tjejen som intervjuas i Aftonbladet är för övrigt dagens häftigaste. "De förtjänade det". Japp.

Tipstack till Världen enligt Johan.

Rennäring, del 2

Inte är jag snabb, inte. Men här kommer nästa inlägg på temat rennäring. Det första skrevs redan i februari.

I lördagens nummer av Klassekampen hade man som huvudartikel en resonerande text om ILO 169. Mycket intressant. Har tyvärr inte funnit den på deras hemsida. Artikeln handlar om något som heter Finnmarkseiendommen som upprättades för cirka ett år sedan. Artikeln är bra för den visar vad vi har att vänta i Sverige om vi går på samenationalisternas linje och skriver under ILO 169.

Det hela har sin bakgrund i en lag som stiftades 2005, Finnmarksloven. Det hela innebar att man överförde 96% av arealet i Finnmarks fylke från Statskog och överförde det till en separat organisation, Finnmarkseiendommen (FeFo). Egendommen är på 46.600 kvadratkilometer, eller ca. en sjundedel av Norges totala yta. I lovens första paragraf står det att syftet är att ordna så att naturresurserna i Finnmark förvaltas på ett "balansert og ökologisk bärekraftig måte, til beste for innbyggerne i fylket og särlig som grunnlag for samisk kultur, reindrift, bruk av utmark, näringsdrift og samfunnsliv."

I praktiken innebär detta bland annat att statens ansvar för att arendera ut mark och även avgöra tilldelning av fiskeplatser i havet har övergått till denna partsammansatta organisation. FeFo har sex styrelseledamöter. Tre utses från Nordlands Fylkekommun och tre från sametinget. Lite siffror: Av sametingets 12 538 registrerade väljare bor 7107 i Finnmarks fylke. Av de 53100 finnmarkingar som är registrerade i den allmänna röstlängden till Fylkesvalet är alltså 7107 "dubbelregistrerade" och har inflytande över både de tre som väljs till fylkesrepresentanter och de tre som väljs som samerepresentanter. Till det kommer att 5431 samer i övriga Norge har inflytande över de tre samerepresentanterna som får stor makt över näringslivet i Finnmark.

Att flytta inflytandet över mark och vatten närmare medborgarna och öka inflytandet på fylkesnivå är givetvis bra och rimligt. Oslobor är lika kompetenta som stockholmare angående vad som är bäst i norr. Däremot är det en fullständigt vansinnig politik att sätta en näring framför andra (de agrala näringarna, främst fisket, har en mycket större ställning i Norge än i Sverige) och att samtidigt ge en etnisk grupp extraordinärt inflytande. Det fanns också en diskussion inför bildandet av FeFo att det skulle leda till privatisering av mark. T.ex. samlade Jarl Hellesvik från Hammerfest in 11 000 underskrifter mot privatisering av fylket inför beslutet 2005.

Idag är den ledande motståndsorganisationen "Etnisk og demokratisk likeverd" och ledare är en arbeiderpartipolitiker vid namn Lars Hapalathi. Det finskklingande namnet är ingen tillfällighet. Finnmark är en tummelplats med samer, sjösamer, norrmän och kväner.

Enligt Aili Keskitalo, sametingspresident, så har det varit en smärtsam process. Så här sa han på landsmöte med Norske Samers Riksforbund förra helgen (enligt samisk tidning Sagat):

"Processen var smertefull, på den måten at den også har avdekket holdninger till samefolket som vi skulle önske var historie. Samma tidning skrev:

"Vi er sikre på at det som kamuleres som en ´kamp for likeverd´egentlig er en ´kamp mot samene´. "

Stämningen är således uppskruvad där fylket är delat i två delar- dels finns det finnmarkingar (av olika etnicitet) som är oroliga och fruktar att de skall mista inflytande och rättigheter till jakt och fiske och som menar att det är ett demokratiskt underskott i hur FeFo är uppbyggt. Man reagerar dels mot att samerna kvoteras in med lika många representanter som fylket får, dels reagerar man mot att portalparagrafen stadgar att samiska intressen är viktigast och slutligen finns det irritation mot slutna möten.

På andra sidan finns de samer som menar att lagen är ett verktyg för att kombinera ett ökat lokalt inflytande, samtidigt som man säkrar den samiska kulturen. Enligt FeFo:s förste ordförande, Egil Olli, så har lagen gett alla finnmarkingar större rättigheter och han menar att oron är baserad på myter. Även han påpekar att antalet registrerade till samelängden inte säger något om hur många samer det finns i Finnmark. Förespråkarna menar också att de inte diskriminerar någon på etnisk grund, utan att man måste skilja på en kollektiv strävan att gynna samisk kultur och på att missgynna individer. Den enda uppdelningen som görs - den görs mellan folk som bor i Finnmark och alla andra.

Ole Henrik Magga, sametingets första president, är irriterad över, som han ser det, motståndarnas historielöshet och okunnskap:
- Oppretelsen av Statskog var et overgrep, og vi hadde en rettstilstand som var uverdig för et land som Norge. Jag er skuffet over de som har devet kritikken fra venstresida. Nå ser vi den samme argumentasjonen fra ytre venstre som fra Fremskrittspartiet. Folk som har värt en god stötte, er blitt mer reaksjonäre enn de på höyresida, sier han.

Kritiken och farhågorna om privatisering avfärdar han sumariskt:

- De er ikke egentlig redde for privatisering, de vil bare ha en omkamp om loven, og de har skitne motiv.

Mitt i konflikten står SV. Precis som i Sverige så är de norra delarna av landet starka vänsterlän. Ordföranden för SV i Finnmark heter Kirsti Saxi och är klar på att hon inte vill ha en privatisering av Finnmark:

- SV er klare på at vi ikke vill ha en privatisering. Det er veldig viktig for oss, dette er allmennhetens eiendom, og det må väre tilgjengelig. Mange frykter for att enkeltpersoner vil påberope seg eiendomsrettigheter, så dette er en prosess som SV vil fölge veldig nöye.

Hon säger vidare att det är stor osäkerhet bland många finnmarkingar om vad den s.k Finnmarkskommisjonens arbete skall medföra. Den har i upppgit att kartlägga vilka egendoms och bruksrättigheter som existerar i relation till FeFo baserat på hävd och urminnes bruk.

Jag kan tycka att det här är själva källan till oron och ILO 169s största problem. Att gå tillbaka i tiden och ge individer, eller etniska grupper rätt till mark som i dag tillhör alla - det är för mig som socialist oacceptabelt. Då har jag lättare att acceptera ett FeFo som kontrollerar bruket och som tar särskilda hänsyn till rennäringen. Detta trots att jag i grund och botten inte anser att nomadiserande näringar hör hemma i ett modernt samhälle!

Återkommer med vad Odd Mathis Hätta från Högskolan i Finnmark tycker. En samisk disident. Nu är det här redan för långt...

SÄG NEJ TILL ILO 169!

Problem med min blogg

Jag har fått vissa problem med mitt bloggande. Dels så blir saker jag skriver på jobbet jätte-konstiga. Inte bara ä och ö, utan även andra bokstäver blir skumma. Dels så blir saker ni skriver i kommentarerna märkliga också. För att trigga det hela så kan jag ibland inte gå in på en kommentarssida för att den uppdaterar sig hela tiden och jag får spörsmålet "Vill du även visa icke-tillförlitliga ..." om och om igen.

Nedanstående post är en sådan, varför jag svarar såväl Janne som Håkan här.

Håkan: Nej, det är inte danska, det är norska tecken. Även om bokmål är danska i grunden så...

Janne: Du vet att jag står sida vid sida med dig i kampen mot det anglosaxiska världsherraväldet. Så sent som igår så pratade jag med en gäst på min urusla franska trots att hans engelska var bättre än min franska. Dock menar jag att man måste vara pragmatisk. Om människor från olika länder ska kunna mötas underlättas det av om alla (även engelsmän, fransoser och tyskar) åtminstone behärskar ett andra språk förutom sitt eget. Alltså - min kritik mot finnarna är inte att de är dåliga just på engelska, utan att de inte snackar något annat språk. Tyska, ryska, vad som helst. Svenska och finska är liksom inga världsspråk...

Dessutom så är svenskans status som obligatoriskt språk ännu ej avgjort. Utanför ämnet (UÄ): I Norge rasar liknande språkstrid. Högre driver en hetskampanj mot nynorskan. De vill helt ta bort det ur skolundervisningen. Jag kan i och för sig förstå att det är lite slöseri med två skriftspråk. Det jag kan tycka är att de tidigt borde slängt bort danskan (bokmål) i stället för att låta den fortsätta vara dominerande.

Johan: Problemet ær att den dær popupprutan bara fortsætter att komma, æven nær jag trycker JA.

Varfør ær finnar så dåliga på språk?

Nu har det hænt igen. Finska turister som inte snackar något annat æn finska. Jag funderar lite øver alla rapporter om den briljanta finska skolan. Inte gæller det språkundervisningen i alla fall! Min senaste kontakt pratade usel svenska och næstan lika usel engelska. Lite svårt att veta vad som han førstod sæmst...

Jag førstår om de inte vill læra sig "øverklasspråket"/"imperialistspråket" svenska. Verkligen. Men detta lilla land borde ju førstå att man inte klarar sig med sin inhemska rotvæltska! Engelska, någon? Eller tyska om det nu ær det Mannerheimska idealet som drøjer sig kvar...

Lite elak och ovæsentlig postering, men frustrerande med gæster man inte begriper!

Klassmæssiga åsikter ang eko.pol.

Læser i en gammal Klassekampen att Frp´s væljare i många frågor inte ær så høger som man skulle kunna tro. 60% av Frp´s væljare tjænar under 300 000 om året, samma siffra som Arbeiderpartiet, før øvrigt.

Av dessa står vældigt många bakom påståenden av typen "De ansatte bør ha mye større innflytelse på sine arbeidsplasser." Faktiskt så många att det ær svårt att se skillnaden mot Ap´s arbetarvæljare. Dæremot så placerar sig Ap´s "elitvæljare" till klart høger om Frp´s arbetarvæljare. Som alltid slår klass igenom. Artikeln handlar givetvis om boken "FRP-koden" och en som intervjuas ær førfattaren Magnus Marsdal.

Læs artikeln hær.

Grym ekonomiansvarig

Jag har alltid undrat varfør det alltid ska ta så lång tid før løneavdelningar att få ut lønen till folk. Førmodligen før att føretaget vill sitta och hålla på VÅRA PENGAR och få rænta en månad innan lønen kommer...

På samma sætt så drøjer lønespecifikationen orimligt længe. Om jag læmnar min månadsrapport den 1:a eller 2:a till lønekontoret - varfør får jag då inte reda på vad min løn ska bli førræn typ den 24? Orimligt. Det ær væl bara att slå in det i en dator och trycka "print" så kommer løn och avdrag ut?

Så fungerar det i Sverige. I Norge ( i alla fall hær) så får man løn senast den femte. Idag(!) fick jag min lønespecifikation. Ska få lønen insatt på måndag. Det ær snabbt jobbat! Borde tipsa svenska føretag om ekonom-Roy. Effektiviteten sjælv...