Vänsterbloggarna måste bli mer varierande

När man går in och läser rubrikerna och ämnena på "Bloggvänstern" så är det lätt att bli deprimerad. Precis som vanlig media i Sverige har en förkärlek för att gå i flock och fokusera på ett ämne i taget så finns samma tendens bland vänsterbloggarna.

Förutom de evigt dominerande ämnena Irak och Israel/Palestina så har de senaste veckorna följande dominerat:

1) Wanja Lundby Wedin/AMF

2) Kaliber och Sverigedemokraterna

3) IPRED/Fildelning

Lite bubblare i form av Annika Östberg m.m. finns också. Helt enkelt ganska exakt samma agenda som mainstream media. En annan vinkel, men ändå samma.

Jag hävdar inte att jag är utan skuld, men vi måste alla skärpa till oss. Jag vill läsa mer om viktiga konflikter i kommunpolitiken, fackliga frågor och välfärdspolitik. Helt enkelt frågor som berör och är komplicerade. Alla kan skriva och hata USA eller Israel. Vissa (t.ex. Gaza peace n´freedom) skriver nya grejer, men ofta är det bara samma gamla visa.

Samtidigt så passerar en oerhört viktig fråga som Hyresgästföreningens och SABOs förslag till nytt system för hyressättning helt förbi. De enda inlägg jag sett är dels mitt eget, ganska slarvigt och snabbt ihopskrivet, och Egon Frids publikation av ett gemensamt dekret från s+v+mp. Han har heller inte granskat kommentarer på två dar, utan hans inlägg ligger kvar utan kommentarer.

Jag kommer försöka i framtiden att dra mitt strå till stacken genom att undvika utrikespolitik. Det finns en uppenbar risk att jag inte kommer klara det, att mitt hat mot sionismen och USA-imperialismen kommer att ploppa fram, men jag ska göra ett försök!