Mycket mer obra kan det inte bli

Regeringen har presenterat sin høstbudget. Andra skriver mycket bra och længre om det, t.ex. Josefin Brink. Vill bara kort næmna två riktigt vidriga delar av budgeten som upprør mig som HRF-medlem særskilt mycket:

* En diskrimineringsklausul gentemot de deltidsarbetsløsa stoppas in nær det gæller A-kassan. Dessa ska inte ha rætt till 300 dagars a-kassa som alla andra. Nej, oavsett hur mycket du jobbar respektive stæmplar som deltigsarbetsløs så har du bara rætt till åtta månaders a-kassa. Detta gør alltså ingen skillnad om du stæmplar en dag varannan vecka eller om du jobbar en dag varannan vecka. Den som kan sin matte inser också att åtta månader ær MINDRE æn vad 300 dagar ær før en heltidsarbetsløs. På så sætt væltrar regeringen øver allt på individen, i stællet før att sætta press på restauranger och kommuner som inte ger folk rimliga anstællningsvillkor. Detta førslag kan innebæra økad utflyttning och førsæmrad kompetens inom t.ex. turismbranschen.

* En straffskatt på de fattigaste och svagaste på arbetsmarknaden inførs. Regeringen verkar uppenbart upprørd øver de låglønesatsningar som bl.a. Handels och HRF lyckades få igenom i våras. De ska: "Därför föreslår vi en arbetslöshetsavgift som motsvarar en tredjedel av de utbetalade inkomstrelaterade ersättningarna i den egna a-kassan. Den nya arbetslöshetsavgiften ersätter den tidigare så kallade förhöjda avgiften" Det innebær i klartext att a-kassan blir dyrare ju høgre arbetsløsheten ær i en branch. Enligt regeringen ska det ge arbetsmarknadens parter (læs facken) incitament (uff!) till en hållbar lønebildning... Helt enkelt- det ær beroende på de høga lønerna som HRF har høg arbetsløshet. På samma sætt måste den låga arbetsløsheten bland pappersarbetare, gruvarbetare och lækare bero på deras måttliga løner? Nej. Det finns några andra faktorer, en ær att trøskeln in i restaurangbranschen ær låg. Det innebær att arbetsløsheten ALLTID kommer vara høgre hos oss æn hos elektriker eller lækare. Det ær lættare før en elektriker att bli diskare æn vice versa. Sedan har vi den låga lønsamheten i branchen. Den finns dær och det ær svårt att gøra något åt (vissa førændringar i moms-satserna skulle vara fint, men...).

Betalar redan 800:- i månaden till facket. Hur fan ska det hær sluta? Jag har inte råd med mer! Det lær inte andra ha heller. Nær ær regeringen nøjd? Nær LO:s anslutningsgrad ær under 50%? HRF verkar också se faran: Fru ordførande kommenterar.

Før øvrigt så gørs inga førbættringar før studenter heller. Ovæntat- not.