Sitter här lite lagom trött och med ett taskigt trådlöst internet (snott från grannen. Personalbostaden saknar dylikt. Tänkte ändå försöka få ner lite tankar kring det norska valet. Känner ändå att det är värt ansträngningen - det har varit en intressant upplevelse att följa ett val från åskådarplats. Det har inte skett sedan 1991 för min del.
Sosialistisk Venstre (SV) gör ett ruggigt dåligt val och blir de absolut största förlorarna. Enligt Kristin Halvorsen är en anledning den fokus som partiet haft på miljöfrågor, den ska inte ha burit frukt i den utsträckning som man önskat sig. Miljöfrågorna ska inte ha stått på dagordningen. Som utomstående betraktare är jag inte riktigt beredd att hålla med om detta. Här i Vesterålen har oljeutvinning varit en stor fråga och jag har inte sett en enda tv-debatt som INTE haft som ett av två-tre stora fokusfrågor klimatfrågan. TV har sänt domedagsprogram på bästa sändningstid, osv.
Jag skulle, men då är jag också betongsocialist, mena att SV:s stora problem är att de inte varit tydliga nog och jobbat tillräckligt hårt. Det må vara att man tycker miljöfrågorna är viktiga, men bara för det kan man inte ducka i alla andra frågor! I TV-debatterna så har Kristin Halvorsen gjort ett blekt intryck. Hon har mer framstått som finansminister än som ledare för det radikala feministiska, socialistiska och miljöfundamentalistiska alternativet. Jag skulle t.o.m. vilja säga att SP:s ledare Åslaug Haga har framstått som en mer tydlig politiker. En Senterpartist! SV har också fått äta upp lite väl vidlyftiga löften från regeringsförklaringen och stortingsvalet. Att gå ut och lova att Norge ska gå från usel barnhagetäckning till fullständig täckning på två år var kanske inte briljant. Istället för att få uppmuntring för de 50 000 platser som ordnats sedan valet - så har SV fått juling för att de inte nått ända fram. Det hela är också ett exempel på Norges märkliga fördelning mellan stat och kommun. Att SV får skit för att högerstyrda Oslo inte fått full täckning är i sig märkligt.
Nu ska jag väl inte bara såga SV. En anledning till förlustvalet är självklart också att SV lyckats med sitt arbete i regeringen. De missnöjda Arbeiderpartiväljarna har fått se ett pånyttfött Ap som använder sig av vänsterretorik igen. Den förlusten må väl vara, men det är värre att vänstersidan sammantaget inte gör ett bra val. Ett undantag är Trondheim som är själva födelsestaden för den rödgröna regeringen, eller rättare sagt för LO:s press på regeringen. Där gör Arbeiderpartiet ett kanonval medan SV tappar. Läs mer om Trondheimsmodellen i Flamman.
En annan sak som vi bör lära oss av det norska valet är att ingen vänsterpolitiker bör ens tänka tanken på skillda kommun- och landstingsval! Uselt valdeltagande (ca 55%) och ingen vidare action ute i kommunerna. I min kommun, Hadsel, har det knappt märkts att det varit val. Jag har inte sett EN flygbladsutdelare, inte EN affisch och inte EN valstuga, från något parti. Detta trots att de flesta partier (SV, Ap, SP, KrF, H, Hadsel felleslista) har haft imponerande långa listor. SV:s lista har t.ex. bestått av hela 26 personer och flera ungdomar i en kommun med 8000 invånare. Alltså verkar inte engagemang fattas, varför görs inget då?
SV folket kommer att vara missnöjda, med all rätt. Det är uppenbart att priset för att visa regeringsduglighet och praktiskt påverka regeringens politik gjort att man inte riktigt förmått att ta ut svängarna som man gjort tidigare. Man har inte kunnat entusiasmera väljarna nog.
Jag menar dock att situationen egentligen är bättre än vad den ser ut att vara. SV har en möjlighet att gå framåt, att komma åter med förnyade krafter till stortingsvalet 2009. I det här valet har man endast kommit fram med sin miljöpolitik och man måste, dels själva, men också som regering, bli tydligare och radikalare även i ekonomiska politiska frågor. Framförallt är det dags att börja sätta arbetsmarknadsfrågor på bordet och avslöja Frp. Läs Frp-koden! Det är sanslöst vilka folk det är som röstar fram dessa fackföreningsfientliga högerpopulister. Det är VÅRA väljare. I Hadsel får det t.ex. till effekt att ungdomarna i arbetarbyn Melbu röstar på Frp i stor utsträckning, medan det är fler som röstar på Ap i Stokmarknes.
Dessutom finns det en del som saknas i Sverige. Oslo kan se extremt blått, för att inte säga blåbrunt! I praktiken så avgör dock Venstre och Kristeligt folkeparti. Dessa partier gillar icke Frp, särskilt Venstre är skeptiska. Venstre har en stark miljöprofil, vilket Frp inte kan stava till överhuvudtaget.
Läs mer om valet ur ett SV perspektiv på SV:s hemsida, redan uppdaterad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar