Det glömda, men viktiga valet- politiken

Att försöka förstå sig på samisk politik är inget man lyckas med i en handvändning. Det är lite samma känsla som när jag försökte förstå de politiska konflikterna i Kenya*1...

Efter att i sisådär tio års tid regelbundet följt debatten kring ILO169, öppna samebyar, rennäringen över huvudtaget och så vidare, så tycker jag faktiskt att jag börjar få en rimlig koll. Trots detta är det faktiskt betydligt lättare att som socialist enas kring vilka de två absolut sämsta partierna är än vilka som är de bästa. Det är lätt att som en del av "majoritets-samhället" tro att det är ett oviktigt val. Observera att detta är det andra inlägget, det första inlägget fokuserade på Sametingets roll och formalia.

Ett tips är att påbörja sin läsning på sidan www.sametingsvalet.se som är Sveriges Radios sida om valet. Där blandas intressanta krönikor och kommentarer med en del minst sagt pinsamma kommentarer. Mysiga uttryck som "Skillnaden är dock att deras medlemmar är anti-samer och ivriga förespråkare mot ILO-konventionen.Skulle dessa rasister,kväner och annat löst folk få majoritet så är det bara att lägga ner sametinget.För situationen skulle bara förvärras för de som är samer och alltid har varit samer." Fanns tidigare värre inlägg, men viss renhållning har skett. Som alltid är det de som skriver anonymt som är de som skriker mest. Oavsett om det är hets mot muslimer i Malmö eller hets mot Kväner i norra Norrbotten. Uttryck som "nyfödda" samer används också föraktfullt mot dem som råkar ha det "dåliga" omdömet att ifrågasätta Rennäringen.

En annan bra sida är "Sami World" med Lars-Nila Lasko, en samisk jurist från Norrbotten. Han är partipolitiskt obunden och får anses vara nyanserad och återfinns i mittfältet av de olika strömningarna. Kanske något mer inriktad på de icke-renägarnas situation än genomsnittet, men det är bara en fördel.
Observera att jag inte håller med honom i de viktiga grundfrågorna, men intressant är han.

Ni får allt hitta gottebitarna själva, men när en person (Helena Dådring, partiet Skogssamerna) skriver så här, så förstår ni att allt inte är rumsrent:

"När jag läser endel av inläggen i denna debatt, även de som nu är censurerade, undrar jag om de som skriver tänker på att andra (icke samer) utanför det samiska samhället läser inläggen och hur de tolkar dessa..."

I årets val har det dock blivit betydligt lättare att hitta något man gillar, då ett uttalat socialistiskt parti (varning för norra europas fulaste hemsida!) tagit plats i form av Solidaritet. Fick Norrlands befolkning i allmänhet rösta så tror jag att de skulle ha en rejäl chans. Dock är det ju lite jobbigt för ett parti att gå till val i Sametinget på att alla i fjälltrakterna ska ha lika rättigheter...

Så lite struktur. Det finns en övergripande fråga som är viktigare än allt annat för mig som socialist; nämligen rätten till mark och vatten (och därtill hängande jakt och fiske). Denna fråga går sedan in i ett antal andra frågor, till exempel rennäringens framtid, slöjd och övriga samiska näringar, m.m.

Skall man vara lite grov så finns det tre huvudlinjer (grovt förenklat):

- I det traditionella renskötselområdet ska rennäringen ha företräde. Samerna ska styra över mark, vatten, jakt och fiske. Gruvnäring, vindkraft, turism och rovdjurspolitik skall bedrivas på rennäringens villkor. Rennäringen är av särdeles viktig betydelse som kulturbärare av den samiska kulturen. För att den ska vara en möjlig framgångsnäring måste den bli bärkraftig och då är fiske och jakt naturliga komplement. Därför ska nuvarande lagstiftning som positivt särbehandlar*2 renägarna/samebyarna viktig att slå vakt om, både i relation till andra samer och övriga. Här finns dels extrempartiet Guovssonásti (tidigare Renägarförbundet) och Samelandspartiet. På Samelandspartiets hemsida står det mycket fint om de icke renägande samernas inflytande, men i debatten i söndags i SVT så framgick det med all önskvärd tydlighet att de inte är beredda att låta renägarna få släppa sin privilegierade ställning.

- I det traditionella renskötselområdet ska samerna ha avgörande över hur resurserna nyttjas och brukas. Samerna ska styra över mark, vatten, jakt och fiske. Gruvnäring, vindkraft, turism och rovdjurspolitik skall vägas noga mot rennäringens villkor. Samtidigt betonas att andra näringar är lika viktiga, inte minst den samiska slöjden. För denna är turismen mycket viktig, t.ex. Betonar starkt alla samers rättigheter till både inflytande över naturresurserna, men också rätten till brukandet. Här finns en spännvidd där vissa hårdare än andra driver linjen om att alla samer ska ha samma rätt och de som menar "behov" ska vägas in, där då underförstått Renägarna ska fortfarande gynnas, men att det ska ske på demokratisk väg, att andra samer accepterar detta. Alltså att inflytandet är lika, men nyttjandet varierar. Här skulle jag vilja säga att man hittar partierna Samerna, Skogssamerna, Min Geaidnu och det nygamla partiet Landspartiet Svenska Samer. Av dessa kan nämnas att Min Geaidnu känns lite som miljöpartiets samiska gren, ganska sympatiskt parti med den mycket duktiga och positiva Sara Larsson som frontfigur. Ett parti som känns modernare än vissa av de andra, framförallt kända för sitt jämställdhetsarbete. När jag lite snabbt tittat på LSS hemsida, så slår det mig att det faktiskt är det enda parti som tydligt pratar om stads-samernas del av det samiska samhället. En sak som visar på tydligheten i "linje 2" är att de skriver rakt ut att en same i Stockholm har större rättigheter i Norrlands inland än den icke-same som bor i området. Kan nog ge en del röster, men är för mig helt oacceptabel politisk linje.

- Den tredje linjen är egentligen två: En (små)borgerlig och en socialistisk. Den borgerliga ligger någonstans mellan linje två ovan och en renodlad linje tre. Helt tydlig är den inte och har framförallt företrätts av partiet Jakt- och fiskesamerna. Den försvarar äganderätten för de mindre markägarna i norr och är skeptisk till att rennäringen ska få särskilda rättigheter. Samtidigt så går den i de flesta andra frågor på "tvåans" linje, d.v.s. att samerna ska bestämma i det samiska området, men de ska vara för samtliga samer. Oavsett vem som står för den. De är till exempel kritiska mot såväl ILO 169 och den Nordiska samekonventionen eftersom dessa, särskilt när man ser dem i ljuset av övrig lagstiftning, är alldeles för inriktade på rennäringen. Uppenbarligen har de en poäng i detta. I deras partiprogram framkommer deras syn ganska tydligt. Man kan väl säga att de vill ha linje 2 på statens mark, men linje 3 på enskild mark...

Den socialistiska har egentligen tidigare inte funnits företrädd i samiska sammanhang, men finns ordentligt förankrad inom den politiska vänstern i norr. Bland annat återfinns den i det samepolitiska uttalandet som Ung Vänster tog 2001. Den förnekar äganderätten till mark och vänder sig starkt mot att göra en uppdelning mellan olika folks tillgång till friluftsliv (däribland jakt och fiske). Däremot ska självklart större inflytande och rätt till nyttjande ges till dem som bor i ett område. En sådan politisk linje har ju föga att hämta i ett sammanhang där endast samer har rösträtt, men partiet Solidaritet gör ett försök att lägga sig väldigt nära denna åsikt.

Helt enkelt, det är väldigt svårt att beskriva den samiska politiken kortfattat, man måste sätta sig in i det. Ska jag göra det enkelt för mig så som sammanfattning:

- Om Sametinget fortsätter att vara improduktivt och Samelandspartiet och Guovssonásti får orimligt inflytande, bland annat pga den smala röstlängden och det dåliga valdeltagandet, så kommer samernas makt inte att öka. Med dem vid rordret så kommer aldrig samerna att enas så att de verkligen kan sätta press på "storsamhället".

- Om linje två partierna, särskilt de mer radikala och moderna av dem, får inflytande så kommer samerna kunna bli starkare som grupp och kunna driva sina krav hårdare. Då kommer också konflikten med övrig glesbygdsbefolkning att ta fart. I dag kan dessa känna en viss lugn eftersom stödet för Jakt- och fiskesamerna visar att det av förståeliga skäl finns många samer som inte är intresserade av att ta strid för ökade rättigheter som främst skulle komma renägarna till del.

Partiet Solidaritet kommer aldrig få något större inflytande direkt i sametinget, däremot hoppas jag att de växer till och stabiliseras som en oppositionell kraft som kan ge den norrländska allmogen en vettig politisk linje att känna förtroende för. Det skulle vara mycket viktigt i den nära framtid när jag tror att linje två kommer få ökat inflytande, först inom sametinget och så småningom bland elitens politiker i Stockholm. När detta sker så kommer motsättningarna öka i Norrland och då MÅSTE det finnas alternativ som är positiva och icke-rasistiska. Vi har redan sett i Härjedalen hur Sd försöker slå mynt av motståndet mot rennäringen. Att Solidaritet lyckas växa och att deras idéer vinner insteg bland befolkningen i stort i Norrland kan vara den säkraste vägen att stoppa dylika dumheter.

Den samiska politiken är i ett vägskäl. De har enorma möjligheter till framgång. Som rennäringsmotståndare så anser jag alltså att det bästa skulle vara en framgång för de två reaktionära partierna i Sametinget, eftersom det försvagar Sametinget... Samtidigt är jag hederlig nog att säga att det bara leder till en förlängning av den osäkra situation som råder i dag och håller konflikten vid liv. Längs den vägen finns ingen lösning, vare sig för samer eller andra.

Kommentera gärna, helst seriöst. Eventuella faktafel får gärna påpekas i en kommentar och skriv sedan en till för att diskutera.

*1 Kenyansk politik är helt absurd. Handlar mer om konflikter mellan olika folk (de engelska ordet tribes används i Kenya, själv är jag skeptisk till att använda ordet stam) och deras inflytande. Kenya är anglikanskt och har därför en del avarter, som att tjänster även på ganska låg nivå tillsätts politiskt och inte efter kompetens, vilket leder till koruption och klientism. Det känns inte som att partierna verkar efter tydliga ideologier.

*2 Ett exempel är den så kallade fällningsavgiften vid älgjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen som ALLA som inte är med i en sameby ska betala, oavsett om de är samer eller inte. Ett annat exempel är tilldelningen av älgar vid jakten.