LO-Tidningen skriver att Socialdemokraterna i sitt valmanifest lovar en höjning av a-kassan. Det är bra, och viktigt. Höjningen handlar, tyvärr, inte om en höjning av ersättningsnivån, utan istället en höjning av den högsta dagpenningen, vilket i praktiken innebär samma sak för många grupper. Istället för att bara hälften av alla arbetslösa får ut 80% av lönen, innebär denna förstärkning att 70% av de arbetslösa får det.
Styrkan i de svenska välfärdsystemen har historisk varit deras generalitet, det vill säga att de varit riktade till alla och inte bara till de sämst stälda i samhället. Därför har även mer välbärgade grupper varit positivt inställa till ett relativt stort skatteuttag för finansierandet av de gemensamma verksamheterna. På så sätt har arbetarrörelsen varit framgångsrik att knyta grupper utanför arbetarklassen till det reformistiska projektet.
I takt med att generaliteten i systemen minskar, smalnar även den sociala basen för det socialdemokratiska projektet. När fler och fler hamnar utanför välfärdssystemen på grund av att de har det "för bra" ställt och när systemen inkomstprövas, stärks incitamenten till privata och individuella lösningar. Därmed urholkas välfärdssystemen ytterligare.
Och i förlängningen stärks den politiska borgerligheten och arbetarrörelsen pressas tillbaka.
Den generella välfärden är en historisk framgång, väl värd att försvara och vidareutveckla. Därför är detta besked, om det nu väl genomförs, välkommet. Arbetarrörelsen måste gå till val på en förstärkning och vidareutveckling av den generella välfärden, inte enbart på ett defensivt försvar.
(denna artikel är helt ohämmat stulen från Anders Erikssons blogg frihet och framsteg. Se länk till höger)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tjuv! Jag kräver ersättning! :)
Skicka en kommentar