Det har varit en dyster EU-höst. Medan media mest agerat hejaklack åt den svenska högerregeringens roll som ordförande i EU så har ett antal otrevligheter inträffat det senaste året:
- I Litauen förbjuder man "främjande" av homosexualitet Kortfattat om läget i världen i stort för homosexuella.
- I Polen förbjuder man kommunistiska symboler.
- I Italien tycker en företrädare för regeringen att man ska mörda meningsmotståndare (i frågan om krucifix i offentliga byggnader).
- I Turkiet förbjuder man vänsterpartiet DTP. Bli ett fan på Facebook och visa ditt stöd!
- I Israel pågår samma brutala apartheidpolitik som vanligt.
Lettland och Polen bryter så totalt mot de mänskliga rättigheterna, men har det överhuvudtaget diskuterats inom EU? Knappast. Både Turkiet och Israel har speciella, förmånliga relationer med EU. Turkiet talas till och med som möjlig framtida medlem i EUROPEISKA unionen. Största argumentet emot det är inte att 90% av landet ligger i asien, utan det demokratiska underskott med en alldeles för stark militär och ett förtryck mot minoriteter.
Den gågna hösten har med all önskvärd tydlighet visat att det högtidliga talet om demokrati och "europeiska värderingar" endast är snömos. De mer religiöst präglade länderna med sin förlegade människosyn har uppenbara problem att ta steget in i den moderna tiden. Jag har alltid hävdat att vi inte ska beblanda oss med tokiga katoliker, hur någon kan tro att vi ska kunna fortsätta modernisera Sverige, kämpa för jämlikhet och rättvisa med länder som Italien, Irland, Polen och kryptofascisterna i östra europa, det det är för mig en gåta!
Visar inlägg med etikett Kultur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kultur. Visa alla inlägg
söndag, december 13, 2009
fredag, december 04, 2009
Vad kulturinstutioner och arenabyggen har gemensamt:
Jo, att de inte kan hålla budgetar.
I Västerås så är det strid för att man inte klarar av att upprätthålla sin produktion av "Mig äger ingen". Givetvis jättetragiskt, men NU säger man det! Hur svårt kan det vara att räkna i början av budgetåret- hur många artister- hur mycket hyra- hur mycket rekvisita- hur mycket räcker det till?
Är inte insatt i detaljerna, men det är inte första gången kulturtjommar inte kan räkna. Skillnaden är att det i Västerås kombineras med kulturfientliga borgare som inte ens ser en succé när den är framför näsan på dem...
Samma när det gäller arenabyggen. Sitter här och lyssnar på P4 Väst och hör att Arenabygget i Vänersborg har blivit ytterligare SJU miljoner dyrare. Det är något ruttet, inte bara med detta bygge*, utan med de flesta offentliga byggen (Ullevi, Öresundsbron, skolbyggen, m.m.). Vet inte var felet ligger- branschfel, dåliga upphandlare eller bara flata politiker?
Om man gör en beställning av 1000 kanyler till sjukvården så kommer de inte efteråt och säger "oj då, det blev visst 25% dyrare". När det gäller byggnationer däremot så läggs det i nämnder och i fullmäktige fram ett förslag, vi politiker överväger noga om vi tycker det är värt det. Därefter sätter det igång och helt plötsligt blir det ENORMT mycket dyrare! De ökade utgifterna dyker antingen bara upp som gubben i lådan, eller också tas det i någon begränsad krets av politiker, typ Fritidsnämndens presidium...
* Här är arena Vänersborg ett utmärkt exempel. När den Vänsterpartistiska ledamoten ville få ut alla fakta, bland annat ett avtal som ledande kommunpolitiker tecknat med bandyklubben så fick han inte det. Skandal! Dylikt hemlighetsmakeri är legio i byggärenden.
En offert är en offert. Varför ska skattebetalarna ta ansvaret för odugliga byggherrar?
I Västerås så är det strid för att man inte klarar av att upprätthålla sin produktion av "Mig äger ingen". Givetvis jättetragiskt, men NU säger man det! Hur svårt kan det vara att räkna i början av budgetåret- hur många artister- hur mycket hyra- hur mycket rekvisita- hur mycket räcker det till?
Är inte insatt i detaljerna, men det är inte första gången kulturtjommar inte kan räkna. Skillnaden är att det i Västerås kombineras med kulturfientliga borgare som inte ens ser en succé när den är framför näsan på dem...
Samma när det gäller arenabyggen. Sitter här och lyssnar på P4 Väst och hör att Arenabygget i Vänersborg har blivit ytterligare SJU miljoner dyrare. Det är något ruttet, inte bara med detta bygge*, utan med de flesta offentliga byggen (Ullevi, Öresundsbron, skolbyggen, m.m.). Vet inte var felet ligger- branschfel, dåliga upphandlare eller bara flata politiker?
Om man gör en beställning av 1000 kanyler till sjukvården så kommer de inte efteråt och säger "oj då, det blev visst 25% dyrare". När det gäller byggnationer däremot så läggs det i nämnder och i fullmäktige fram ett förslag, vi politiker överväger noga om vi tycker det är värt det. Därefter sätter det igång och helt plötsligt blir det ENORMT mycket dyrare! De ökade utgifterna dyker antingen bara upp som gubben i lådan, eller också tas det i någon begränsad krets av politiker, typ Fritidsnämndens presidium...
* Här är arena Vänersborg ett utmärkt exempel. När den Vänsterpartistiska ledamoten ville få ut alla fakta, bland annat ett avtal som ledande kommunpolitiker tecknat med bandyklubben så fick han inte det. Skandal! Dylikt hemlighetsmakeri är legio i byggärenden.
En offert är en offert. Varför ska skattebetalarna ta ansvaret för odugliga byggherrar?
tisdag, augusti 25, 2009
Reaktionära kommentarer på statsvetares kommentar om religion och politik
En statsvetare från Växjö universitet, Magnus Hagevi, har gjort en undersökning om det finns någon koppling mellan religion och politik. Föga förvånande finns det en sådan koppling. GP och Dagen.
I grova drag handlar det om att hardline kristna röstar på Kd, troende kristna på andra borgerliga partier, muslimer och sekulära kristna stödjer SAP och ateister och andra barbarer stödjer Vänsterparitiet...
Inget förvånande, möjligen är det förvånande att inte kd lyckas värva åtminstone NÅGRA muslimer. Reaktionära religiösa är ju ganska lika egentligen. Endast 4% av de västsvenska muslimerna säger i undersökningen sig stödja NÅGOT av högerpartierna.
Förmodligen är det utrikespolitiken och alliansens egna lilla diskrimineringsminister Nyamko Sabuni som sabbar deras stöd.
Det oroande är när katolska bloggare skriver om Sverigedemokraterna som ett alternativ för kristna. Olika kommentarer säger att "kyrkan" inte har några åsikter om invandring, däremot om abort, homosexualitet och sådant. Jag ogillar verkligen katolska kyrkan, denna reaktionära bastion, men jag har alltid trott att de försvarade den människosyn som jag inbillade mig att kristna hade. Det vill säga, alla människors lika värde. För vissa är tydligen det viktigare med hat än med kärlek...
Angående själva huvudfrågan så är det inget nytt att religiösa preferenser spelar in i politiken. När jag bodde i Vilhelmina var det ganska tydligt:
Svenska kyrkan: (s) och (c) var de överlägset dominerande partierna här.
Filadelfia (Pingstkyrkan): Kd, hardline.
Missionsförbundet: Fp
Muslimer: Inte aktuellt...
Företagarföreningen/Poliskåren: Moderaterna
Oreligiösa: Vänsterpartister
I grova drag handlar det om att hardline kristna röstar på Kd, troende kristna på andra borgerliga partier, muslimer och sekulära kristna stödjer SAP och ateister och andra barbarer stödjer Vänsterparitiet...
Inget förvånande, möjligen är det förvånande att inte kd lyckas värva åtminstone NÅGRA muslimer. Reaktionära religiösa är ju ganska lika egentligen. Endast 4% av de västsvenska muslimerna säger i undersökningen sig stödja NÅGOT av högerpartierna.
Förmodligen är det utrikespolitiken och alliansens egna lilla diskrimineringsminister Nyamko Sabuni som sabbar deras stöd.
Det oroande är när katolska bloggare skriver om Sverigedemokraterna som ett alternativ för kristna. Olika kommentarer säger att "kyrkan" inte har några åsikter om invandring, däremot om abort, homosexualitet och sådant. Jag ogillar verkligen katolska kyrkan, denna reaktionära bastion, men jag har alltid trott att de försvarade den människosyn som jag inbillade mig att kristna hade. Det vill säga, alla människors lika värde. För vissa är tydligen det viktigare med hat än med kärlek...
Angående själva huvudfrågan så är det inget nytt att religiösa preferenser spelar in i politiken. När jag bodde i Vilhelmina var det ganska tydligt:
Svenska kyrkan: (s) och (c) var de överlägset dominerande partierna här.
Filadelfia (Pingstkyrkan): Kd, hardline.
Missionsförbundet: Fp
Muslimer: Inte aktuellt...
Företagarföreningen/Poliskåren: Moderaterna
Oreligiösa: Vänsterpartister
söndag, augusti 23, 2009
Trevlig helg med Adv Civ i Falkenberg
Sitter hemma och försöker städa, diska och kanske även surfa runt lite efter arbeten. Åkte i fredags efter jobbet ner till Falkenberg och besök hos en vän.
På fredagen gick vi en runda på stan och drack lättöl och cola-light. Alltid lika intressant att vara nykter bland pöbeln!
Lördagen startade huvudnumret för helgen: Ett parti i Adv Civ. Klicka på länken om du undrar vad det är. I korthet är det ett brädspel modell strategi som tar en heldag. Bör inte planera för att det ska ta slut på mindre än 12 timmar. Nu blev det ändå så, mycket beroende på att vi bara var fyra stycken.
För andra gången då jag spelar spelet så visade värden det dåliga beteendet att vinna spelet. Mycket dåligt tycker jag! Oartigt! I övrigt var han dock en mycket god värd.
Då spelet tog slut tidigt så åkte de andra två deltagarna hem och jag och min vän nykteristen beslöt oss att ägna oss åt lite svensk kulturvård. Det var nämligen logdans i Långås loge utanför Falkenberg. Face84 och Niceguys spelade modern dansbandsmusik. Mycket trevligt, vi åkte hem relativt tidigt, trötta. Det fanns tre huvudsakliga grupper där: Lokalbefolkning som festade hårt, folk från diverse dansskolor som var så seriösa, samt de som var där för att dansa mer prestigelöst. Vi placerade oss själva i den sista gruppen. Framåt midnatt så hade den sista gruppen krympt betydligt, dansskolefolket dansade med sig själva och lokalbefolkningen var lite väl fulla. Dags att åka hem således!
Trevligt var det! Skönt med lite dans på en riktig loge. Banden var riktigt bra.
För övrigt älskar jag E6 genom Halland! När ska den bli lika bra i Bohuslän? Rak, fin och t.o.m. 120-gräns bitvis. Trevligt. De 10 milen från Falkenberg till Göteborg går fort!
På fredagen gick vi en runda på stan och drack lättöl och cola-light. Alltid lika intressant att vara nykter bland pöbeln!
Lördagen startade huvudnumret för helgen: Ett parti i Adv Civ. Klicka på länken om du undrar vad det är. I korthet är det ett brädspel modell strategi som tar en heldag. Bör inte planera för att det ska ta slut på mindre än 12 timmar. Nu blev det ändå så, mycket beroende på att vi bara var fyra stycken.
För andra gången då jag spelar spelet så visade värden det dåliga beteendet att vinna spelet. Mycket dåligt tycker jag! Oartigt! I övrigt var han dock en mycket god värd.
Då spelet tog slut tidigt så åkte de andra två deltagarna hem och jag och min vän nykteristen beslöt oss att ägna oss åt lite svensk kulturvård. Det var nämligen logdans i Långås loge utanför Falkenberg. Face84 och Niceguys spelade modern dansbandsmusik. Mycket trevligt, vi åkte hem relativt tidigt, trötta. Det fanns tre huvudsakliga grupper där: Lokalbefolkning som festade hårt, folk från diverse dansskolor som var så seriösa, samt de som var där för att dansa mer prestigelöst. Vi placerade oss själva i den sista gruppen. Framåt midnatt så hade den sista gruppen krympt betydligt, dansskolefolket dansade med sig själva och lokalbefolkningen var lite väl fulla. Dags att åka hem således!
Trevligt var det! Skönt med lite dans på en riktig loge. Banden var riktigt bra.
För övrigt älskar jag E6 genom Halland! När ska den bli lika bra i Bohuslän? Rak, fin och t.o.m. 120-gräns bitvis. Trevligt. De 10 milen från Falkenberg till Göteborg går fort!
fredag, augusti 21, 2009
Möjligen spekulativ artikel av AB, men drevet är skrämmande
Lite sent, men känner att en kommentar är på sin plats, nu när Bildt till sist satt ner foten till förmån för yttrandefriheten.
Artikeln i Aftonbladet om organstöld var kanske inte jätteskarp. Kopplingen långt tillbaka i tiden och hänvisning till palestinska, rimligen (och rättfärdigt) bittra, källor är ju inte klockrent. Samtidigt så är det uppenbart att folk inte läst den ordentligt. Tydligare artikel när det gäller vad som är fakta och vad som är hörsägen tycker jag man får leta efter. Dessutom är den skriven på kultursidorna och där får man ju i en svensk kontext skriva i stort sett vad f-n som helst!
Det allvarliga är ju inte att Israel går bananas och blir tokiga. Det allvarliga är självklart att vissa liberaler, ofta samma som försvarade Jyllandsposten som hårdast som nu skriker högljutt om antisemitism och mer eller mindre vill förbjuda diskussion. Lär er historien om pojken och vargen är det första jag vill säga. Ni är rent kontraproduktiva till era egna syften! Det andra är att ni borde skämmas över ert rasistiska beteende. Försvara en kränkning av religion och gå till storms över ett angrepp mot en stats militärmakt. Skärpning!
Allra allvarligast är det förstås att den svenska ambassadören i Tel Aviv inte riktigt förstått sitt uppdrag. Heter man Bonnier borde man kanske ha lite bättre koll på hur viktigt det är för myndigheter att hålla sig borta från media? Dessutom blir hon ett lätt mål för en ganska obehaglig diskussion rörande etnicitet eftersom hon har ett (troligt) judiskt namn. Att vara jude har dock ingenting med staten Israel att göra, i alla fall inte i teorin. Samtidigt kan man inte bortse från den sionistiska rörelsens styrka bland judar runt om i världen. Oavsett vilket är det ett stickspår som inte hör hemma i offentlig debatt. Det är personangrepp på en låg nivå. Den jämförelse jag kan hitta är när socialdemokratiska utrikesministern Laila Freivalds skämde ut sig i Lettland för ett antal år sedan. På klingande lettiska läxade hon upp ryssarna och helt avfärdade problemen. Frågan är om hon uttalade sig som socialdemokrat eller exilbalt?
I vilket fall så är det ett stickspår som inte tillför debatten någonting och som faktiskt på riktigt snuddar vid antisemitism.
När det gäller sakfrågan så blir jag mer och mer säker på att det ligger något i det Aftonbladet skriver. Logiken i detta är principen om att "när argumenten tryter så höjer man rösten". Såväl Israels som deras försvarsadvokater håller onekligen en högt tonläge.
"Mellanösterns enda demokratis" utrikesminister visar onekligen på skrämmande uppfattningar som Aftonbladets chefredaktör Jan Helin redogör för kortfattat och bra. Följer upp tidigare kritik från Israel.
Artikeln i Aftonbladet om organstöld var kanske inte jätteskarp. Kopplingen långt tillbaka i tiden och hänvisning till palestinska, rimligen (och rättfärdigt) bittra, källor är ju inte klockrent. Samtidigt så är det uppenbart att folk inte läst den ordentligt. Tydligare artikel när det gäller vad som är fakta och vad som är hörsägen tycker jag man får leta efter. Dessutom är den skriven på kultursidorna och där får man ju i en svensk kontext skriva i stort sett vad f-n som helst!
Det allvarliga är ju inte att Israel går bananas och blir tokiga. Det allvarliga är självklart att vissa liberaler, ofta samma som försvarade Jyllandsposten som hårdast som nu skriker högljutt om antisemitism och mer eller mindre vill förbjuda diskussion. Lär er historien om pojken och vargen är det första jag vill säga. Ni är rent kontraproduktiva till era egna syften! Det andra är att ni borde skämmas över ert rasistiska beteende. Försvara en kränkning av religion och gå till storms över ett angrepp mot en stats militärmakt. Skärpning!
Allra allvarligast är det förstås att den svenska ambassadören i Tel Aviv inte riktigt förstått sitt uppdrag. Heter man Bonnier borde man kanske ha lite bättre koll på hur viktigt det är för myndigheter att hålla sig borta från media? Dessutom blir hon ett lätt mål för en ganska obehaglig diskussion rörande etnicitet eftersom hon har ett (troligt) judiskt namn. Att vara jude har dock ingenting med staten Israel att göra, i alla fall inte i teorin. Samtidigt kan man inte bortse från den sionistiska rörelsens styrka bland judar runt om i världen. Oavsett vilket är det ett stickspår som inte hör hemma i offentlig debatt. Det är personangrepp på en låg nivå. Den jämförelse jag kan hitta är när socialdemokratiska utrikesministern Laila Freivalds skämde ut sig i Lettland för ett antal år sedan. På klingande lettiska läxade hon upp ryssarna och helt avfärdade problemen. Frågan är om hon uttalade sig som socialdemokrat eller exilbalt?
I vilket fall så är det ett stickspår som inte tillför debatten någonting och som faktiskt på riktigt snuddar vid antisemitism.
När det gäller sakfrågan så blir jag mer och mer säker på att det ligger något i det Aftonbladet skriver. Logiken i detta är principen om att "när argumenten tryter så höjer man rösten". Såväl Israels som deras försvarsadvokater håller onekligen en högt tonläge.
"Mellanösterns enda demokratis" utrikesminister visar onekligen på skrämmande uppfattningar som Aftonbladets chefredaktör Jan Helin redogör för kortfattat och bra. Följer upp tidigare kritik från Israel.
onsdag, augusti 19, 2009
Intresset ljuger inte
Anna-Clara Blixt-Modin har skrivit en debattartikel på Aftonbladet. Huvudpoängen med inlägget är förmodligen att visa att hon sköter sitt jobb för sina uppdragsgivare och kanske värva nya till sin agentur. Kanske också värva folk till sin internettjänst?
Hur som helst så skriver hon dynga och är inte det minsta försiktig med det svenska språket. Hon är inte ensam om att använda ordet "våldtäkt" i helt fel sammanhang. Det sker lite nu och då. Något som är minst sagt osmakligt.
Hennes poäng är givetvis att det är så synd om artisterna och upphovsmännen som inte får ut någonting av de onskefulla fildelarna. Jag respekterar grundinställningen och har inga problem med att fildelning är olagligt, men seriöst, det är när de vill komma åt denna ganska bagatellartade brottslighet med metoder som Stasi skulle varit avundsjuka över som jag drar åt mig öronen. Så, där vet ni var jag står.
Jag tror att dagens problem är en övergående fas. Problemet med fildelning bottnar i skivbolagens (och artisternas) girighet med helt orimliga priser på allt från skivor till konsertbiljetter. När då en tekniskt bättre lösning än de gamla fina blandbanden dök upp så är det klart att konsumenterna kastar sig över det!
Jag är övertygad om att framtiden fins hos Spootify och liknande tjänster. Har det fungerat med STIM-pengar i vanlig radio i alla år så kan säkert något liknande fungera som lösning i det virtuella. Med snabba och billiga, lagliga tjänster, så kommer omständligt fildelande att minska, det är jag övertygad om. 200 spänn för en CD är inget annat än ocker. Det hela blir lite mer komplicerat när det kommer till film och dataspel, lite mer komplicerat arbete. Antalet människor som faktiskt är producenter är ju fler också. Nästa gång du spelar ditt favoritspel, klicka på länken "credits" eller läs i manualen så ser du hur många inblandade det är!
Dessutom så är det så att musikindustrin borde ta och lära sig av den dansbanden. Spela ofta och få mycket kontakt med sina fans. Det lönar sig. TROTS att dansbanden drabbas av MOMS (6%) till skillnad från andra artister så kostar ett vanligt inträde på ett etablerat dansband ca 150 kronor. Detta för en helkväll på en 4-5 timmar, minst. Vad kostar en spelning med någon ledande svenskt popsnöre? Läs mitt tidigare inlägg varför dansbanden är musikens grovarbete.
Hur som helst så skriver hon dynga och är inte det minsta försiktig med det svenska språket. Hon är inte ensam om att använda ordet "våldtäkt" i helt fel sammanhang. Det sker lite nu och då. Något som är minst sagt osmakligt.
Hennes poäng är givetvis att det är så synd om artisterna och upphovsmännen som inte får ut någonting av de onskefulla fildelarna. Jag respekterar grundinställningen och har inga problem med att fildelning är olagligt, men seriöst, det är när de vill komma åt denna ganska bagatellartade brottslighet med metoder som Stasi skulle varit avundsjuka över som jag drar åt mig öronen. Så, där vet ni var jag står.
Jag tror att dagens problem är en övergående fas. Problemet med fildelning bottnar i skivbolagens (och artisternas) girighet med helt orimliga priser på allt från skivor till konsertbiljetter. När då en tekniskt bättre lösning än de gamla fina blandbanden dök upp så är det klart att konsumenterna kastar sig över det!
Jag är övertygad om att framtiden fins hos Spootify och liknande tjänster. Har det fungerat med STIM-pengar i vanlig radio i alla år så kan säkert något liknande fungera som lösning i det virtuella. Med snabba och billiga, lagliga tjänster, så kommer omständligt fildelande att minska, det är jag övertygad om. 200 spänn för en CD är inget annat än ocker. Det hela blir lite mer komplicerat när det kommer till film och dataspel, lite mer komplicerat arbete. Antalet människor som faktiskt är producenter är ju fler också. Nästa gång du spelar ditt favoritspel, klicka på länken "credits" eller läs i manualen så ser du hur många inblandade det är!
Dessutom så är det så att musikindustrin borde ta och lära sig av den dansbanden. Spela ofta och få mycket kontakt med sina fans. Det lönar sig. TROTS att dansbanden drabbas av MOMS (6%) till skillnad från andra artister så kostar ett vanligt inträde på ett etablerat dansband ca 150 kronor. Detta för en helkväll på en 4-5 timmar, minst. Vad kostar en spelning med någon ledande svenskt popsnöre? Läs mitt tidigare inlägg varför dansbanden är musikens grovarbete.
lördag, augusti 15, 2009
Sekularism eller inte?
Som sekulär kristen så tycker jag diskussionen om ingreppet mot den danska kyrkan och de irakiska flyktingarna som tagit sin tillflykt där är problematisk. Dels så ska ju en kyrka vara en fridens plats, samtidigt så är det självklart att i ett sekulärt samhälle så kan inte en kyrka ha någon som helst särställning i relation till andra lokaler i samhället.
Jag har helt enkelt svårt för brösttonerna i debatten, ett beslut om utvisning kan vara orättfärdigt, men att inte genomföra det för att folk är i en kyrka är för mig ganska märkligt. Särskilt som de som upprör sig är samma människor som tycker vi ska förneka vårt kulturarv genom att inte ha skolavslutningar i den naturliga samlingspunkt som ändå kyrkan är.
De kristna människovänner som är upprörda är trovärdiga. De ateistiska flyktingvänner som försvarar kyrkofriden är det inte. Typ så.
Jag har helt enkelt svårt för brösttonerna i debatten, ett beslut om utvisning kan vara orättfärdigt, men att inte genomföra det för att folk är i en kyrka är för mig ganska märkligt. Särskilt som de som upprör sig är samma människor som tycker vi ska förneka vårt kulturarv genom att inte ha skolavslutningar i den naturliga samlingspunkt som ändå kyrkan är.
De kristna människovänner som är upprörda är trovärdiga. De ateistiska flyktingvänner som försvarar kyrkofriden är det inte. Typ så.
fredag, augusti 14, 2009
Sveriges radio ökar!
Hörde en trevlig nyhet på ekot nu på morgonen. Sveriges radio ökar enligt senaste SIFO-undersökningen med över 500 000 lyssnare. Störst ökning har giganten P4 och därefter P1! Mycket trevligt. Börjar folk möjligen tappa intresset för skvalradion?
Min personliga favorit vore en mix av P4 (lokala nyheter, trafikinformation och sport), P1 (någon dokumentär och fördjupning per dag vore trevligt) och Bandit Rock (blandat med BRA musik). Tyvärr så finns inte riktigt den blandningen, varför det oftast blir P4 av ren lättja... Bandit Rock är faktiskt jättebra, inte störande mycket reklam och bara den musiken man vill höra! Trist bara att den ändå tillhör skvalmusiken, gillar att radion även GER mig något.
Min personliga favorit vore en mix av P4 (lokala nyheter, trafikinformation och sport), P1 (någon dokumentär och fördjupning per dag vore trevligt) och Bandit Rock (blandat med BRA musik). Tyvärr så finns inte riktigt den blandningen, varför det oftast blir P4 av ren lättja... Bandit Rock är faktiskt jättebra, inte störande mycket reklam och bara den musiken man vill höra! Trist bara att den ändå tillhör skvalmusiken, gillar att radion även GER mig något.
tisdag, juli 14, 2009
Visst är det en tragedi!
Läser i Aftonbladet att skillnaderna mellan länen är stora när det gäller hanteringen av organ. Sämst är Kalmar, Jönköping och Norrbotten. Bäst är Västerbotten, Västmanland och Jämtland.
Självklart är det svårt att sia om varför, men med tanke på att det enligt Donationsrådet är hela 53 människor som dog i fjol på grund av brist på organ så är det lätt att hålla med den ansvarige läkaren på länssjukhuset i Kalmar, Björn
Flodmark:
" - Personligen tycker jag att det här är en tragedi."
Att 53 personer dör helt i onödan är självklart en tragedi. Den första kommentaren på Aftonbladet angående det hela är lite goddag yxskaft. Tyvärr är jag inte registrerad så kunde inte svara.
I SVT:s längre artikel spaltar man upp lite olika idéer kring vad skillnaderna beror på:
"-Det brister delvis i utbildning i stort på sjukhuset, det brister i organisationen och det brister i diskussionsklimatet. Det är svåra etiska frågor som man måste kunna diskutera öppet. Den etiska diskussionen har inte alla gånger kunnat komma till stånd här. (Björn Flodmark igen)
Andra insatta personer som Rapport har talat med berättar också att tongivande läkare på Länssjukhuset i Kalmar arbetar efter devisen att de inte vårdar patienter för någon annans skull."
Självklart måste det finnas interna problem i Kalmar, som Björn Flodmark och sjukhusledningen borde ta tag i. Annars kanske någon annan än Björn Flodmark ska ha det ansvaret? Samtidigt så måste man se sakerna i ett strukturellt perspektiv: Är det en slump att det är i småländska Kalmar och Jönköping som man inte klarar av att ta dessa diskussioner? Någonstans handlar det om modern syn på solidaritet mot en förlegad och dogmatisk variant av kristendom. Jag är kristen och för mig är det kristna kärleksbudskapet till mina medmänniskor OERHÖRT mycket viktigare än något flummigt resonemang om att "må guds vilja ske". Med dylikt resonemang så borde dessa donatorsvägrare rimligen helt avstå från sjukvård också? Mycket pengar att spara för landstinget!
Det blir än tydligare när vi tittar på de vägrande länen. Vad är skillnaden mellan det starkt religiösa Västerbotten och de likaledes starkt religiösa Jönköping (och Kalmar)? Det ska sägas att mina kunskaper om Jönköping är tämligen begränsade, medan jag efter 12 år i Västerbotten tror mig ha lite bättre koll. I Västerbotten är det en väldigt liberal kristenhet som är dominerande. Många är kristna, men Kd har ingen märkvärdig ställning. Broderskapsrörelsen är stark och så vidare. Kärleksbudskapet hamnar först. I reaktionära Småland så är traditionens makt stor. Givetvis är det också en fundering över sjukhuspersonalens roll i det hela. Att många kristna jobbar inom vården är ingen hemlighet, ej heller något att förvånas över. Finns det ett bättre sätt att tjäna sina medmänniskor än att vårda dem? Frågan är då vilken attityd dessa har, spelar givetvis in när patienterna tar sitt beslut. Ställs frågan överhuvudtaget? Jag har under mina 16 år som vuxen medborgare aldrig fått frågan om jag är ansluten till Donationsregistret av någon vårdpersonal. Aktiv marknadsföring, hört talas om det? Diskreta lappar i väntrummet på sin höjd!
På samma sätt är Västmanland (industrilän, inte känt som något högkyrkligt fäste) och Jämtland (bondförnuft, solidariteten ligger nära) fullständigt logiska starka fästen för donationer, medan Norrbotten är lite mer komplicerat. Visst, Norrbotten är ett starkt industrilän, med rimligen ett starkt fäste för materialistisk människosyn. Samtidigt finns det en högljudd minoritet som är rent skogstokigt kristna, Laestadianerna. Sveriges svar på talibanrörelsen, om man så vill. Det borde finnas rejält utrymme för förbättrade siffror för Norrbotten, om landstinget bara vill. I södra Norrbotten finns det inga skäl till så dåliga siffror, dessutom bor de flesta norrbottningarna där. Skärpning!
Några allmänna synpunkter angående bristen på organ. Kan genomföra alla förslag, eller blanda dem:
- Ta tag i frågan och genomför lagen om att den som inte säger nej automatiskt har sagt ja. De anhöriga ska inte ställas inför ett jobbigt beslut. Är man övertygad om att organdonation är fel, ja då får man anmäla sig. Det logiska är att man vill hjälpa sina människor, inte tvärtom. Alltså ska det logiska vara utgångsläget.
- Sätt lite press på vårdpersonalen. ALLA patienter ska under de närmsta åren få frågan av sin läkare om vikten av att anmäla sig till registret. Det tror jag skulle göra susen, den kompetenta personalen skulle verkligen få hjulen att rulla.
- Jobba med attityder, att ordna organ är en del av arbetsuppgifterna på ett sjukhus. Läkare med den attityd som SVT hittat i Kalmar gör inte sitt arbete. Åtgärda!
- Det mest drastiska, om man nu inte får igenom ovanstående, är att säga "okej, vi respekterar folks val". Effekten av det borde rimligen bli att den som inte är donator/blodgivare* inte får annat än enklare vård. Ska ni lita på gud får ni la göra det hela vägen?
Så, lite hårt skrivet, men jag blir faktiskt riktigt irriterad över att vi 2009 låter folk dö för att vissa inte vill dela med sig efter sin död, eller av ren lättja. Att anmäla sig till donationsregistret tar typ 5 minuter, blodgivning är lite mer komplicerat, men ändå...
* Självklart innebär detta att de som inte får ge blod eller organ pga dålig hälsa eller märkliga regler (homosexuella) ska räknas in i den villiga gruppen.
Självklart är det svårt att sia om varför, men med tanke på att det enligt Donationsrådet är hela 53 människor som dog i fjol på grund av brist på organ så är det lätt att hålla med den ansvarige läkaren på länssjukhuset i Kalmar, Björn
Flodmark:
" - Personligen tycker jag att det här är en tragedi."
Att 53 personer dör helt i onödan är självklart en tragedi. Den första kommentaren på Aftonbladet angående det hela är lite goddag yxskaft. Tyvärr är jag inte registrerad så kunde inte svara.
I SVT:s längre artikel spaltar man upp lite olika idéer kring vad skillnaderna beror på:
"-Det brister delvis i utbildning i stort på sjukhuset, det brister i organisationen och det brister i diskussionsklimatet. Det är svåra etiska frågor som man måste kunna diskutera öppet. Den etiska diskussionen har inte alla gånger kunnat komma till stånd här. (Björn Flodmark igen)
Andra insatta personer som Rapport har talat med berättar också att tongivande läkare på Länssjukhuset i Kalmar arbetar efter devisen att de inte vårdar patienter för någon annans skull."
Självklart måste det finnas interna problem i Kalmar, som Björn Flodmark och sjukhusledningen borde ta tag i. Annars kanske någon annan än Björn Flodmark ska ha det ansvaret? Samtidigt så måste man se sakerna i ett strukturellt perspektiv: Är det en slump att det är i småländska Kalmar och Jönköping som man inte klarar av att ta dessa diskussioner? Någonstans handlar det om modern syn på solidaritet mot en förlegad och dogmatisk variant av kristendom. Jag är kristen och för mig är det kristna kärleksbudskapet till mina medmänniskor OERHÖRT mycket viktigare än något flummigt resonemang om att "må guds vilja ske". Med dylikt resonemang så borde dessa donatorsvägrare rimligen helt avstå från sjukvård också? Mycket pengar att spara för landstinget!
Det blir än tydligare när vi tittar på de vägrande länen. Vad är skillnaden mellan det starkt religiösa Västerbotten och de likaledes starkt religiösa Jönköping (och Kalmar)? Det ska sägas att mina kunskaper om Jönköping är tämligen begränsade, medan jag efter 12 år i Västerbotten tror mig ha lite bättre koll. I Västerbotten är det en väldigt liberal kristenhet som är dominerande. Många är kristna, men Kd har ingen märkvärdig ställning. Broderskapsrörelsen är stark och så vidare. Kärleksbudskapet hamnar först. I reaktionära Småland så är traditionens makt stor. Givetvis är det också en fundering över sjukhuspersonalens roll i det hela. Att många kristna jobbar inom vården är ingen hemlighet, ej heller något att förvånas över. Finns det ett bättre sätt att tjäna sina medmänniskor än att vårda dem? Frågan är då vilken attityd dessa har, spelar givetvis in när patienterna tar sitt beslut. Ställs frågan överhuvudtaget? Jag har under mina 16 år som vuxen medborgare aldrig fått frågan om jag är ansluten till Donationsregistret av någon vårdpersonal. Aktiv marknadsföring, hört talas om det? Diskreta lappar i väntrummet på sin höjd!
På samma sätt är Västmanland (industrilän, inte känt som något högkyrkligt fäste) och Jämtland (bondförnuft, solidariteten ligger nära) fullständigt logiska starka fästen för donationer, medan Norrbotten är lite mer komplicerat. Visst, Norrbotten är ett starkt industrilän, med rimligen ett starkt fäste för materialistisk människosyn. Samtidigt finns det en högljudd minoritet som är rent skogstokigt kristna, Laestadianerna. Sveriges svar på talibanrörelsen, om man så vill. Det borde finnas rejält utrymme för förbättrade siffror för Norrbotten, om landstinget bara vill. I södra Norrbotten finns det inga skäl till så dåliga siffror, dessutom bor de flesta norrbottningarna där. Skärpning!
Några allmänna synpunkter angående bristen på organ. Kan genomföra alla förslag, eller blanda dem:
- Ta tag i frågan och genomför lagen om att den som inte säger nej automatiskt har sagt ja. De anhöriga ska inte ställas inför ett jobbigt beslut. Är man övertygad om att organdonation är fel, ja då får man anmäla sig. Det logiska är att man vill hjälpa sina människor, inte tvärtom. Alltså ska det logiska vara utgångsläget.
- Sätt lite press på vårdpersonalen. ALLA patienter ska under de närmsta åren få frågan av sin läkare om vikten av att anmäla sig till registret. Det tror jag skulle göra susen, den kompetenta personalen skulle verkligen få hjulen att rulla.
- Jobba med attityder, att ordna organ är en del av arbetsuppgifterna på ett sjukhus. Läkare med den attityd som SVT hittat i Kalmar gör inte sitt arbete. Åtgärda!
- Det mest drastiska, om man nu inte får igenom ovanstående, är att säga "okej, vi respekterar folks val". Effekten av det borde rimligen bli att den som inte är donator/blodgivare* inte får annat än enklare vård. Ska ni lita på gud får ni la göra det hela vägen?
Så, lite hårt skrivet, men jag blir faktiskt riktigt irriterad över att vi 2009 låter folk dö för att vissa inte vill dela med sig efter sin död, eller av ren lättja. Att anmäla sig till donationsregistret tar typ 5 minuter, blodgivning är lite mer komplicerat, men ändå...
* Självklart innebär detta att de som inte får ge blod eller organ pga dålig hälsa eller märkliga regler (homosexuella) ska räknas in i den villiga gruppen.
tisdag, juni 16, 2009
Sekulär fundamentalism
Gjorde nyss förbundet Humanisternas test i deras kampanj "Gud finns nog inte". Efter det så har jag bytt åsikt om kampanjen. Innan dess så tyckte jag om kampanjen. Älskade att den visade på svenska flaggans kristenhet. Kampanjen är dock extremt vinklad och partisk. På många sätt så handlar den om ateism VS Vatikanen eller Iran. Inte i en svensk kontext med världens mest liberala kyrka.
Andelen vansinnigt religiösa tomtar i Sverige är ganska få. Däremot är andelen som ser det i ett mer traditionsbundet filter fler. Ett exempel på testets snedhet är att man ställer förbud mot "kritik av religion" mot "kritisera på samma sätt som allt annat". Valet "sansad och respektfull kritik" fanns inte. Betyder ett kryss på "kritisera på samma sätt som allt annat" att man försvarar Jyllandsposten? Betyder ett kryss på "fel att kritisera religion" att vi ska ha religiös polis a la Iran?
Inget av det tack! Läs också vad broderskaparbloggen "kristen vänster" skriver.
Andelen vansinnigt religiösa tomtar i Sverige är ganska få. Däremot är andelen som ser det i ett mer traditionsbundet filter fler. Ett exempel på testets snedhet är att man ställer förbud mot "kritik av religion" mot "kritisera på samma sätt som allt annat". Valet "sansad och respektfull kritik" fanns inte. Betyder ett kryss på "kritisera på samma sätt som allt annat" att man försvarar Jyllandsposten? Betyder ett kryss på "fel att kritisera religion" att vi ska ha religiös polis a la Iran?
Inget av det tack! Läs också vad broderskaparbloggen "kristen vänster" skriver.
söndag, juni 14, 2009
Varför man inte bör jämföra den fascistiska sionismen med nazismen samt lite lästips
Jag var inne på www.rosenberg.se nu på morgonen och hittade så mycket bra läsning, tipsar om några av de bästa inläggen av Göran Rosenberg nedan, men väljer här att skriva om en av hans texter om varför det är fel och farligt att göra jämförelser mellan nazism och sionism. En av Sveriges få riktiga socialliberaler.
Apartheid- ja, nazism- nej:
Det finns inget försvar för Israels angrepp mot Gaza, eller Israels ockupationspolitik överhuvudtaget. Staten Israel är en lydig arvtagare till den engelska imperialismen. Vill man vara otrevlig kan man säga att judarna gör det skitiga jobbet åt engelsmännen. Jobbet är att "bevara en västerländsk bastion" i mellanöstern.
Självklart är denna imperialism djupt orättfärdig och jag har skrivit det tidigare, INGET europeiskt folk skulle ha blivit behandlat på det sätt som palestinierna blev när Israel bildades. I början av 1900-talet var ca 10% av befolkningen i Palestina judar. Trots vida uppmuntrad sionism (inte minst av antisemitiska krafter i Europa) så var judarna färre än 50% av befolkningen 1948. Ändå föreslogs en delning som gav dem en majoritet av landet. Med hjälp av terrorism och orimliga lagar gällande övertagandet av "övergiven" mark så ökade det landområde som antingen kontrollerades av sionistiska organisationer eller av staten Israel drastiskt.
Allt detta är sant. Ska inte trötta ut läsaren med upprepningar av alla övergrepp eller all diskriminering som sker av palestinier i det heliga landet. Däremot ska jag angripa de dumheter som en del vänner till det palestinska folket ägnar sig åt.
Börjar med att återge Göran Rosenbergs kolumn i DN från i mars i år (Ett minne blott):
"Det finns inget försvar för Israels krig i Gaza. Det finns heller inget försvar för jämförelsen mellan Israels övervåld mot palestinierna och Nazitysklands utrotningskrig mot judarna. De som ändå gör den jämförelsen vet antingen inte vad de talar om, eller också vet de mycket väl vad de talar om och har dolda avsikter.
Den minst dolda avsikten är att framställa kriget i Gaza som ett krig där judar i allmänhet och Förintelsens överlevande i synnerhet bör belastas med ett särskilt ansvar. Dels därför att de på något sätt bör betraktas som en part i kriget, dels därför att de på grund av Förintelsen borde veta bättre.
Ungefär så har jag uppfattat avsikten bakom förre ärkebiskopen KG Hammars beslut att dra sig ur ett arrangemang till minnet av Förintelsen med hänvisning till kriget i Gaza. ”I vissa lägen går det inte att skilja minnet av Förintelsen från staten Israel”, hävdade KG Hammar i radion. Han utvecklade inte närmare, och ville helst inte diskutera offentligt, men steget till att hävda att staten Israel beter sig mot palestinierna som nazisterna betedde sig mot judarna är i alla händelser inte långt. I Skåne togs det fullt ut av s-kvinnornas vice ordförande, Ingalill Bjartén, som i ett tidningsuttalande under kriget i Gaza förvånades över att ”Israel, där stora delar av befolkningen utsattes för nazisterna, [kunde] göra exakt samma sak som nazisterna”. Hon har sedermera avgått från sin post och backat från sitt uttalande, men jämförelsen lever kvar.
Kanske har både hon och KG Hammar influerats av det bildspel som sedan en tid cirkulerar på nätet, där noga utvalda bilder från nazisternas koncentrations- och dödsläger har lagts sida vid sida med noga utvalda bilder från ockupationens och krigets Gaza och Västbanken, och vars rubrik är att Förintelsens barnbarn nu gör ”exakt” samma sak mot palestinierna som nazisterna en gång gjorde mot dem.
Det hela är mycket skickligt gjort – och mycket falskt, och mycket förrädiskt.
Falskheten är obestridlig. Man behöver inte ha minsta överseende med Israels krig i Gaza, eller med Israels ockupation, eller med Israels bosättningar på palestinsk mark, för att konstatera att jämförelsen med Nazitysklands utrotningspolitik och dödsfabriker är felaktig. Att konstatera detta är inte att förminska kritiken av Israel. Det är att konstatera faktum. Auschwitz och Gaza är inte jämförbara händelser.
Det förrädiska med jämförelsen är att bakom den kan finnas ännu en avsikt, i regel mera dold, nämligen att förminska och förskingra minnet av Förintelsen.
Att minnet av Förintelsen försvagas med tiden är oundvikligt. Dokumenten gulnar, vittnena dör och levande erfarenhet blir inlärd historia. Förintelsen har med tiden också kommit att jämföras med andra historiska händelser och blivit föremål för ständigt nya beskrivningar och tidvis motstridiga förklaringar.
Också det är oundvikligt.
Vad som inte är oundvikligt är att det specifika och unika i nazisternas folkmordsprojekt suddas ut genom orimliga jämförelser och medvetna lögner. Att jämföra Auschwitz med Gaza, eller Israel med Nazityskland, är inte nödvändigtvis detsamma som att förneka gaskamrarna, men logiskt sett är steget inte långt. När det centrala i Förintelsen opereras bort ur jämförelserna, eller i värsta fall förnekas över huvudtaget, handlar det om något annat än Israelkritik och Palestinasolidaritet.
Förintelsen är en av vår civilisations mest omvälvande erfarenheter, men det är bara genom att förstå vad det är som gör den specifik som vi kan förstå vad det är som gör den allmängiltig. Det specifika i Förintelsen är den nazistiska utsorteringen av icke överlevnadsvärda raser och folkslag och det statligt genomdrivna och industriellt organiserade folkmordet på i första hand – men inte enbart – judarna. Det allmängiltiga i Förintelsen är utvecklingen av den moderna människans kapacitet att avhumanisera, avskilja och förinta sina grannar.
Detta är skäl nog att reagera mot att det specifika i Förintelsen förfalskas och missbrukas för politiska syften. Och då tänker jag inte bara på syftet att stärka stödet för palestinierna genom att jämställa israelerna/judarna med nazister, utan lika mycket på syftet att stärka stödet för Israel genom att jämställa hotet mot judarna från araberna/muslimerna/antisemiterna med hotet från Nazityskland.
I det senare syftet har situationen för judarna i dagens Europa jämförts med Tyskland på trettiotalet, judarna i Frankrike uppmanats (av Ariel Sharon sommaren 2004) att packa väskorna och PLO-ledaren Yassir Arafat (medan han levde) utmålats som en ny Hitler. Det faktum att Iran har en president som förnekar Förintelsen och vill utplåna staten Israel, har inte överraskande framställts som förspelet till Förintelsen II, vilket är bestickande men i grunden vilseledande. Iran är inte Nazityskland och det ena är inte jämförbart med det andra – annat än som propaganda.
Fortsätter propagandamissbruket av Förintelsen på ömse sidor av Israel-Palestinakonflikten riskerar vi att vår civilisations kanske viktigaste kollektiva erfarenhet snart är ett minne blott."
Kommentar: Hederligt av Göran Rosenberg att faktiskt, även om han inte skriver det rakt ut, erkänna att det inte bara var judar som nazisterna ville utrota. Jag anser inte att morden av kommunister, socialdemokrater, fackföreningsledare och andra antinazister var ett folkmord. Det var "gammal hederlig" politisk förföljelse om än på ett värre sätt än i standardmodellen. Däremot var nazisternas syn på andra "underlägsna" folk, som slaverna, minst sagt vidrig. Det som stör mig mest däremot är att man i debatten om förintelsen så ofta "råkar" glömma bort romerna. Det begicks ett folkmord/försök till folkmord mot dem under nazismen. Förföljelsen av dem har heller aldrig lagt sig, utan fortsätter än i dag, framförallt i Östeuropa. Det här är en annan fråga, men jag tycker den är viktig. Hört från en säker källa att tidningen Expo ska ha romer som tema nästa gång. Glädjer mig.
Håller med varenda ord som Rosenberg skriver ovan. Det finns också en annan anledning som har med hyfs och taktik att göra. Det finns än i dag tusentals överlevande från nazismen och ytterligare miljontals med direkta blodsband till offer för förintelsen. Utöver dessa så är de allra flesta normalt fungerande, anständiga människor helt införstådda med att nazismens vidrigheter aldrig får ske igen. Jag liksom de flesta andra har en syn på förintelsen som en industriell och medveten utrotning av ett helt folk. Med den synen så kan man se jämförelser mellan israels förtryck och förintelsen på två sett: Det ena som ett försök att överdriva Israels grymheter och det andra som ett sätt att förminska förintelsen. Medan jag tror att 9 av 10 som gör jämförelsen har det första syftet, så är jag också övertygad att de flesta, inte minst de som har direkta kopplingar till förintelsen eller det judiska, tolkar det som att syftet är det andra. Det leder till upprördhet och stänger effektivt vägen vidare för djupare diskussion. Det leder inte framåt, helt enkelt!
Dessutom är det onödigt och ger inte extra tyngd åt argumentationen. Fokusera på jämförelserna med Apartheidpolitiken i Sydafrika i stället! Det räcker för att få den tyngd som krävs för att motivera krav på bojkott och liknande. Dessutom är det dessutom betydligt lättare att bevisa och få folk att tro på (kanske för att det är sant...).
Göran Rosenberg:
- Om antisemitismens hot och motbilder.
- Om det unika med "de dumma svenskarna" och varför det inte stämmer längre.
- Relativt hederlig analys av en jasägare efter nejet till EMU.
- Och här som en lite mer bitter jasägare...
- Om en tokig ambassadör och om faran med att ropa "vargen kommer" för ofta.
- Om privat sjukvård.
- Om hycklande journalister.
- Om två oförenliga perspektiv på samma dag och samma händelse (Al Nakba).
Apartheid- ja, nazism- nej:
Det finns inget försvar för Israels angrepp mot Gaza, eller Israels ockupationspolitik överhuvudtaget. Staten Israel är en lydig arvtagare till den engelska imperialismen. Vill man vara otrevlig kan man säga att judarna gör det skitiga jobbet åt engelsmännen. Jobbet är att "bevara en västerländsk bastion" i mellanöstern.
Självklart är denna imperialism djupt orättfärdig och jag har skrivit det tidigare, INGET europeiskt folk skulle ha blivit behandlat på det sätt som palestinierna blev när Israel bildades. I början av 1900-talet var ca 10% av befolkningen i Palestina judar. Trots vida uppmuntrad sionism (inte minst av antisemitiska krafter i Europa) så var judarna färre än 50% av befolkningen 1948. Ändå föreslogs en delning som gav dem en majoritet av landet. Med hjälp av terrorism och orimliga lagar gällande övertagandet av "övergiven" mark så ökade det landområde som antingen kontrollerades av sionistiska organisationer eller av staten Israel drastiskt.
Allt detta är sant. Ska inte trötta ut läsaren med upprepningar av alla övergrepp eller all diskriminering som sker av palestinier i det heliga landet. Däremot ska jag angripa de dumheter som en del vänner till det palestinska folket ägnar sig åt.
Börjar med att återge Göran Rosenbergs kolumn i DN från i mars i år (Ett minne blott):
"Det finns inget försvar för Israels krig i Gaza. Det finns heller inget försvar för jämförelsen mellan Israels övervåld mot palestinierna och Nazitysklands utrotningskrig mot judarna. De som ändå gör den jämförelsen vet antingen inte vad de talar om, eller också vet de mycket väl vad de talar om och har dolda avsikter.
Den minst dolda avsikten är att framställa kriget i Gaza som ett krig där judar i allmänhet och Förintelsens överlevande i synnerhet bör belastas med ett särskilt ansvar. Dels därför att de på något sätt bör betraktas som en part i kriget, dels därför att de på grund av Förintelsen borde veta bättre.
Ungefär så har jag uppfattat avsikten bakom förre ärkebiskopen KG Hammars beslut att dra sig ur ett arrangemang till minnet av Förintelsen med hänvisning till kriget i Gaza. ”I vissa lägen går det inte att skilja minnet av Förintelsen från staten Israel”, hävdade KG Hammar i radion. Han utvecklade inte närmare, och ville helst inte diskutera offentligt, men steget till att hävda att staten Israel beter sig mot palestinierna som nazisterna betedde sig mot judarna är i alla händelser inte långt. I Skåne togs det fullt ut av s-kvinnornas vice ordförande, Ingalill Bjartén, som i ett tidningsuttalande under kriget i Gaza förvånades över att ”Israel, där stora delar av befolkningen utsattes för nazisterna, [kunde] göra exakt samma sak som nazisterna”. Hon har sedermera avgått från sin post och backat från sitt uttalande, men jämförelsen lever kvar.
Kanske har både hon och KG Hammar influerats av det bildspel som sedan en tid cirkulerar på nätet, där noga utvalda bilder från nazisternas koncentrations- och dödsläger har lagts sida vid sida med noga utvalda bilder från ockupationens och krigets Gaza och Västbanken, och vars rubrik är att Förintelsens barnbarn nu gör ”exakt” samma sak mot palestinierna som nazisterna en gång gjorde mot dem.
Det hela är mycket skickligt gjort – och mycket falskt, och mycket förrädiskt.
Falskheten är obestridlig. Man behöver inte ha minsta överseende med Israels krig i Gaza, eller med Israels ockupation, eller med Israels bosättningar på palestinsk mark, för att konstatera att jämförelsen med Nazitysklands utrotningspolitik och dödsfabriker är felaktig. Att konstatera detta är inte att förminska kritiken av Israel. Det är att konstatera faktum. Auschwitz och Gaza är inte jämförbara händelser.
Det förrädiska med jämförelsen är att bakom den kan finnas ännu en avsikt, i regel mera dold, nämligen att förminska och förskingra minnet av Förintelsen.
Att minnet av Förintelsen försvagas med tiden är oundvikligt. Dokumenten gulnar, vittnena dör och levande erfarenhet blir inlärd historia. Förintelsen har med tiden också kommit att jämföras med andra historiska händelser och blivit föremål för ständigt nya beskrivningar och tidvis motstridiga förklaringar.
Också det är oundvikligt.
Vad som inte är oundvikligt är att det specifika och unika i nazisternas folkmordsprojekt suddas ut genom orimliga jämförelser och medvetna lögner. Att jämföra Auschwitz med Gaza, eller Israel med Nazityskland, är inte nödvändigtvis detsamma som att förneka gaskamrarna, men logiskt sett är steget inte långt. När det centrala i Förintelsen opereras bort ur jämförelserna, eller i värsta fall förnekas över huvudtaget, handlar det om något annat än Israelkritik och Palestinasolidaritet.
Förintelsen är en av vår civilisations mest omvälvande erfarenheter, men det är bara genom att förstå vad det är som gör den specifik som vi kan förstå vad det är som gör den allmängiltig. Det specifika i Förintelsen är den nazistiska utsorteringen av icke överlevnadsvärda raser och folkslag och det statligt genomdrivna och industriellt organiserade folkmordet på i första hand – men inte enbart – judarna. Det allmängiltiga i Förintelsen är utvecklingen av den moderna människans kapacitet att avhumanisera, avskilja och förinta sina grannar.
Detta är skäl nog att reagera mot att det specifika i Förintelsen förfalskas och missbrukas för politiska syften. Och då tänker jag inte bara på syftet att stärka stödet för palestinierna genom att jämställa israelerna/judarna med nazister, utan lika mycket på syftet att stärka stödet för Israel genom att jämställa hotet mot judarna från araberna/muslimerna/antisemiterna med hotet från Nazityskland.
I det senare syftet har situationen för judarna i dagens Europa jämförts med Tyskland på trettiotalet, judarna i Frankrike uppmanats (av Ariel Sharon sommaren 2004) att packa väskorna och PLO-ledaren Yassir Arafat (medan han levde) utmålats som en ny Hitler. Det faktum att Iran har en president som förnekar Förintelsen och vill utplåna staten Israel, har inte överraskande framställts som förspelet till Förintelsen II, vilket är bestickande men i grunden vilseledande. Iran är inte Nazityskland och det ena är inte jämförbart med det andra – annat än som propaganda.
Fortsätter propagandamissbruket av Förintelsen på ömse sidor av Israel-Palestinakonflikten riskerar vi att vår civilisations kanske viktigaste kollektiva erfarenhet snart är ett minne blott."
Kommentar: Hederligt av Göran Rosenberg att faktiskt, även om han inte skriver det rakt ut, erkänna att det inte bara var judar som nazisterna ville utrota. Jag anser inte att morden av kommunister, socialdemokrater, fackföreningsledare och andra antinazister var ett folkmord. Det var "gammal hederlig" politisk förföljelse om än på ett värre sätt än i standardmodellen. Däremot var nazisternas syn på andra "underlägsna" folk, som slaverna, minst sagt vidrig. Det som stör mig mest däremot är att man i debatten om förintelsen så ofta "råkar" glömma bort romerna. Det begicks ett folkmord/försök till folkmord mot dem under nazismen. Förföljelsen av dem har heller aldrig lagt sig, utan fortsätter än i dag, framförallt i Östeuropa. Det här är en annan fråga, men jag tycker den är viktig. Hört från en säker källa att tidningen Expo ska ha romer som tema nästa gång. Glädjer mig.
Håller med varenda ord som Rosenberg skriver ovan. Det finns också en annan anledning som har med hyfs och taktik att göra. Det finns än i dag tusentals överlevande från nazismen och ytterligare miljontals med direkta blodsband till offer för förintelsen. Utöver dessa så är de allra flesta normalt fungerande, anständiga människor helt införstådda med att nazismens vidrigheter aldrig får ske igen. Jag liksom de flesta andra har en syn på förintelsen som en industriell och medveten utrotning av ett helt folk. Med den synen så kan man se jämförelser mellan israels förtryck och förintelsen på två sett: Det ena som ett försök att överdriva Israels grymheter och det andra som ett sätt att förminska förintelsen. Medan jag tror att 9 av 10 som gör jämförelsen har det första syftet, så är jag också övertygad att de flesta, inte minst de som har direkta kopplingar till förintelsen eller det judiska, tolkar det som att syftet är det andra. Det leder till upprördhet och stänger effektivt vägen vidare för djupare diskussion. Det leder inte framåt, helt enkelt!
Dessutom är det onödigt och ger inte extra tyngd åt argumentationen. Fokusera på jämförelserna med Apartheidpolitiken i Sydafrika i stället! Det räcker för att få den tyngd som krävs för att motivera krav på bojkott och liknande. Dessutom är det dessutom betydligt lättare att bevisa och få folk att tro på (kanske för att det är sant...).
Göran Rosenberg:
- Om antisemitismens hot och motbilder.
- Om det unika med "de dumma svenskarna" och varför det inte stämmer längre.
- Relativt hederlig analys av en jasägare efter nejet till EMU.
- Och här som en lite mer bitter jasägare...
- Om en tokig ambassadör och om faran med att ropa "vargen kommer" för ofta.
- Om privat sjukvård.
- Om hycklande journalister.
- Om två oförenliga perspektiv på samma dag och samma händelse (Al Nakba).
lördag, maj 23, 2009
Turkiet inte Eu-redo
I dag så stjäl jag helt skrupelfritt en krönika från detta numret av Vänsterpress signerat av Berivan Öngörur, kandidat till EU-parlamentet för Vänsterpartiet och internationell sekreterare på Unionen. Den är bra. Det gäller att inte missa de progressiva skälen varför Turkiet inte ska med i EU:
"Turkiet är åter aktuellt inom EU. Man skulle kunna tro att det är för de de senaste händelserna efter kommunalvalet, med såväl anklagelser om valfusk som repressionen av det prokurdiska partiet DTP ochdär man idag begärt drygt 199 folkvalda kommunpolitiker häktade på väldigt lösa grunder.
Tyvärr handlar det snarare om att man tycker att Turkiet är redo för ett medlemskap i EU. Och det går inte att ta miste på kohandeln som ägt rum mellan USA, EU och Turkiet efter tillsättningen av nye generalsekreteraren för NATO.
Visserligen har Turkiet tagit små steg åt rätt riktning på vissa områden, men det är långt ifrån att ens börja tala om ett fullvärdigt medlemskap i EU. Även om förhandlingarna om ett eventuellt EU-medlemskap har haft positiv inverkan på landet, måste Turkiet på allvar och fullt ut göra sig av med alla rester från militärjuntans tid och erkänna kurdernas och andra minoriteters politiska, sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter.
Alla odemokratiska paragrafer i konstitutionen som i dag ligger till grund för godtyckliga arresteringar av politiskt oliktänkande måste ändras. Press- och yttrandefriheten hotas och åtgärder måste tas för att dessa rättigheter garanteras i grundlagen.
Turkiet har vidare fram till idag inte erkänt eller vidtagit några som helst åtgärder för att underlätta en oberoende internationell forskning kring folkmorden på armenier och andra kristna minoriteter i landet 1915-1918.
Idag pågår dessutom den viktigaste rättegångsprocessen i landets historia, mot terrororganisationen Ergenekon. En organisation som tillsammans med den hemliga turkiska underrättelsetjänsten JITEM tros ligga bakom tiotusentals politiska mord i Turkiet under de senaste 15 åren.
Utfallet i denna rättegång kommer att få stor inverkan på den framtida demokratiska utvecklingen i Turkiet. Den sittande regeringen har idag inte bara en historisk chans att göra sig av med en odemokratisk struktur som alltför länge styrt landet under namnet, ´den djupa staten´, men också se till att familj och släkt till de tiotusentals politiska försvinnanden och mord som ägt rum i landet det senaste decenniet, äntligen kan få svar.
Det är viktigt att fortsätta uppmuntra Turkiet med tydliga krav på reformer och demokratisering. Men i att ett läge som detta ge Turkiet grönt ljus i frågan im ett EU-medlemskap vore ett stort misstag för såväl säkerheten och stabiliteten i Europa som den demokratiska utvecklingen i Turkiet."
Några ytterligare kommentarer. Den Turkiska politiken är märklig. En 10% spärr gör att det är mycket svårt för nya partier att komma in. De två dominerande partierna i parlamentet är dels det stora muslimska partiet AKP och dels det sekulära (förment socialdemokratiska) Republikanska Folkpartiet. Det är främst ytterligare två partier som utmanar, ett är det fascist-anstrukna Nationella aktionspartiet, vars ungdomsorganisation Grå Vargarna, är särskilt obehaglig och har bland annat anklagats för att bedriva flyktingspionage i Sverige. Det sista av de större utmanarpartierna är DTP, som nämns i artikeln ovan. Här är hemsidan, för den som kan turkiska... :) Här en analys av det senaste valet som är lite kritisk till DTP, men som i övrigt är bra.
"Turkiet är åter aktuellt inom EU. Man skulle kunna tro att det är för de de senaste händelserna efter kommunalvalet, med såväl anklagelser om valfusk som repressionen av det prokurdiska partiet DTP ochdär man idag begärt drygt 199 folkvalda kommunpolitiker häktade på väldigt lösa grunder.
Tyvärr handlar det snarare om att man tycker att Turkiet är redo för ett medlemskap i EU. Och det går inte att ta miste på kohandeln som ägt rum mellan USA, EU och Turkiet efter tillsättningen av nye generalsekreteraren för NATO.
Visserligen har Turkiet tagit små steg åt rätt riktning på vissa områden, men det är långt ifrån att ens börja tala om ett fullvärdigt medlemskap i EU. Även om förhandlingarna om ett eventuellt EU-medlemskap har haft positiv inverkan på landet, måste Turkiet på allvar och fullt ut göra sig av med alla rester från militärjuntans tid och erkänna kurdernas och andra minoriteters politiska, sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter.
Alla odemokratiska paragrafer i konstitutionen som i dag ligger till grund för godtyckliga arresteringar av politiskt oliktänkande måste ändras. Press- och yttrandefriheten hotas och åtgärder måste tas för att dessa rättigheter garanteras i grundlagen.
Turkiet har vidare fram till idag inte erkänt eller vidtagit några som helst åtgärder för att underlätta en oberoende internationell forskning kring folkmorden på armenier och andra kristna minoriteter i landet 1915-1918.
Idag pågår dessutom den viktigaste rättegångsprocessen i landets historia, mot terrororganisationen Ergenekon. En organisation som tillsammans med den hemliga turkiska underrättelsetjänsten JITEM tros ligga bakom tiotusentals politiska mord i Turkiet under de senaste 15 åren.
Utfallet i denna rättegång kommer att få stor inverkan på den framtida demokratiska utvecklingen i Turkiet. Den sittande regeringen har idag inte bara en historisk chans att göra sig av med en odemokratisk struktur som alltför länge styrt landet under namnet, ´den djupa staten´, men också se till att familj och släkt till de tiotusentals politiska försvinnanden och mord som ägt rum i landet det senaste decenniet, äntligen kan få svar.
Det är viktigt att fortsätta uppmuntra Turkiet med tydliga krav på reformer och demokratisering. Men i att ett läge som detta ge Turkiet grönt ljus i frågan im ett EU-medlemskap vore ett stort misstag för såväl säkerheten och stabiliteten i Europa som den demokratiska utvecklingen i Turkiet."
Några ytterligare kommentarer. Den Turkiska politiken är märklig. En 10% spärr gör att det är mycket svårt för nya partier att komma in. De två dominerande partierna i parlamentet är dels det stora muslimska partiet AKP och dels det sekulära (förment socialdemokratiska) Republikanska Folkpartiet. Det är främst ytterligare två partier som utmanar, ett är det fascist-anstrukna Nationella aktionspartiet, vars ungdomsorganisation Grå Vargarna, är särskilt obehaglig och har bland annat anklagats för att bedriva flyktingspionage i Sverige. Det sista av de större utmanarpartierna är DTP, som nämns i artikeln ovan. Här är hemsidan, för den som kan turkiska... :) Här en analys av det senaste valet som är lite kritisk till DTP, men som i övrigt är bra.
tisdag, maj 19, 2009
Dansbanden - de verkliga kulturARBETARNA
Den här diskussionen kring fildelning tycker jag lätt blir lite fyrkantig. Jag vet bekanta som nästan sätter en ära i att ladda ner allting de kan hitta. Själv så är jag balanserad. Det var länge sedan jag laddade ner någonting (har bara mobilt bredband), men jag prövar gärna en kompis dataspel innan jag köper det, eller lånar en skiva med alla avsnitt av någon taskig amerikansk serie från någon kompis. Den musik jag har på min dator som jag bara har för att tillfredställa gäster har jag heller inte betalat för.
Är det däremot något jag gillar så köper jag det helst. Både musik, men inte minst dataspel är bäst som original med de tillbehör som medföljer. Särskilt viktigt känns det när jag spelar mycket från Paradox (Victoria, Europa Universalis, m.m.) som är bra spel och som dessutom Paradox utvecklar med nya uppdateringar och liknande på ett öppet och bra sätt.
Vad har då denna bakgrund med Dansband att göra? Jo, medan de stora skivbolagen skriker i högan sky över att folk tar sig friheten att ladda hem deras skivor från nätet olagligt, så pekar allt mer mot att det innebär att de kommer få tjäna sina pengar på något annat sätt. Den naturliga utvecklingen är givetvis att de får börja spela oftare och ta mindre betalt per spelning.
Ett normalt dansband spelar förmodligen 4-5 gånger så många spelningar på ett år som ett pop/rock/hiphop-band på motsvarande nivå. Dessutom så tar staten moms av dansbanden vilket den bara gör av "dansorkestrar" varför konserter klarar sig undan. I praktiken blir det en straffskatt av landsbygdens kultur, men det är en annan fråga!
Det handlar inte bara om antal spelningar, det handlar också om skillnaden mellan flyg, hotell (som artisterna dessutom ofta svinar ner) och personal som sköter roddandet på ena sidan och bussresor, kaffe i plastmugg och att själva bära in grejerna i bussen efter spelningen. Visst finns det nivåskillnader mellan de största banden och de mindre, men generellt så är det en betydligt mindre glassig tillvaro för dansbanden än för deras motsvarigheter inom t.ex. populärmusiken.
Nu är det sommar, så det är egentligen fel årstid för en jämförelse eftersom ALLA artister med självaktning åker ut på en turné just nu. Tog ändå och jämförde turnéplanerna för ett av Sveriges bästa dansband, Zlips och popartisten Måns Zelmerlöw.
Zlips planer:
Maj-09
1 Ersboda
2 Rättvik
8 Vallentuna, Yesterday
9 Göteborg
10 Alingsås
16 Aspåsnäset
20 Barva
22 Blomsterhult
23 Stugun
26 Haverdal
27 Jönköping
28 Tumba, Hågelbyparken
30 Nedansjö, Vårbacken
Juni-09
2 Tyllsnäs udde
3 Björneborg
5 Gräsmyr
6 Bredsele
10 Baggböle
12 Jättendal
13 Sollefteå, Forsmonöjet
24 Kramfors, Ärstaparken
25 Kovland, Ånäsparken
26 Käcktjärn
27 Aspåsnäset
Juli-09
2 Öland
4 Örebro
5 Alingsås
9 Gräsmyr
10 Strömsund
11 Torsåker
14 Järvsö
15 Borensberg
17 Skansen
18 Malung
Augusti-09
12 Hällesjö
13 Falun
14 Jättendal
15 Bredsele
18 Skultuna
22 Moliden
23 Högs Loge
26 Baggböle
27 Kovland
28 Sandviken
29 Svärdsjö
30 Yesterday
Också Måns Zelmerlöws planering:
Signeringar av Måns nya album MZW
(alltså inte spelningar, utan signeringar)
21 Maj - Nyköping
22 Maj - Lidköping kl.11.00 + Hultsfred kl.16.00
23 Maj - Tomelilla, 15.00
24 Maj - Gävletravet, Gävle 13.45
26 Maj - Sundbyholmstravet, Eskilstuna 17.30
28 Maj - Tyresö, 19.00
30 Maj - Högdalen, Stockholm 12.00 + Hallonbergen Centrum 15.00
5 Juni - Mölndal, ca. 19.00
Turné sommaren 2009:
26 Juni - Västerås, Västerås City Fest
27 Juni - Kiruna, Kirunafestivalen
3 Juli - Malmö, Malmö Folkets Park
4 Juli - Motala, Motala Festivalen
11 Juli - Skivarp, Möllevallen
19 Juli - Lidköping, Läckö Slott
22 Juli - Sunne, Frykdalsdansen
23 Juli - Piteå, Piteå Dansar och Ler
30 Juli - Lysekil, Havsbadsparken
31 Juli - Helsingborg, Sofiero Slott
7 Augusti - Örebro, Stadsparken
8 Augusti - Sandviken, Högbo Bruk
13 Augusti - Eskilstuna, Strömsholmen
14 Augusti - Stockholm, Gröna Lund
15 Augusti - Linköping, Kungsparken
Har inte gjort den här jämförelsen för att peka ut Måns Zelmerlöw extra. Har ingen aning om hur aggresiv han är i fildelningsfrågorna till exempel. Han är en ung och relativt ny artist och jag är övertygad om att det finns andra som spelar mindre i sommar, men när jag tog mitt favoritband Zlips så kom Zelmerlöw automatiskt fram i huvudet, undra varför... :)
Den politiska poängen är alltså att jag tror att framtiden kommer innebära mer utåtriktat arbete för artisterna och mindre jobb i studio. Den närhet de skapar till sina fans under sina turnéer ger sedan fler köpta skivor.
Dessutom så är de viktiga frågorna när det gäller fildelning inte huruvida det ska vara lagligt eller inte. Personligen kan jag leva med att man gör det olagligt. Det som stör mig är att "våra" politiker lägger sig platt för storföretagen och utformar lagar på deras kommandon. När polisen visar sig inte bry sig så mycket om den här typen av brott, vilket borde avspegla en allmän rättskänsla, så löser politikerna det med att låta privata företag få orimliga befogenheter. Jag är en teknisk nolla, men brevhemlighet, att folk är oskyldiga tills motsatsen är bevisad och att ett företag knappast kan ha rätt att begära ut uppgifter från ett annat företag utan domstolsbeslut- det förstår till och med jag är orimligt.
För övrigt så är det här Vänsterpartiets hemsida när det gäller internetfrågor inför EU-valet: Vi som älskar internet.
Är det däremot något jag gillar så köper jag det helst. Både musik, men inte minst dataspel är bäst som original med de tillbehör som medföljer. Särskilt viktigt känns det när jag spelar mycket från Paradox (Victoria, Europa Universalis, m.m.) som är bra spel och som dessutom Paradox utvecklar med nya uppdateringar och liknande på ett öppet och bra sätt.
Vad har då denna bakgrund med Dansband att göra? Jo, medan de stora skivbolagen skriker i högan sky över att folk tar sig friheten att ladda hem deras skivor från nätet olagligt, så pekar allt mer mot att det innebär att de kommer få tjäna sina pengar på något annat sätt. Den naturliga utvecklingen är givetvis att de får börja spela oftare och ta mindre betalt per spelning.
Ett normalt dansband spelar förmodligen 4-5 gånger så många spelningar på ett år som ett pop/rock/hiphop-band på motsvarande nivå. Dessutom så tar staten moms av dansbanden vilket den bara gör av "dansorkestrar" varför konserter klarar sig undan. I praktiken blir det en straffskatt av landsbygdens kultur, men det är en annan fråga!
Det handlar inte bara om antal spelningar, det handlar också om skillnaden mellan flyg, hotell (som artisterna dessutom ofta svinar ner) och personal som sköter roddandet på ena sidan och bussresor, kaffe i plastmugg och att själva bära in grejerna i bussen efter spelningen. Visst finns det nivåskillnader mellan de största banden och de mindre, men generellt så är det en betydligt mindre glassig tillvaro för dansbanden än för deras motsvarigheter inom t.ex. populärmusiken.
Nu är det sommar, så det är egentligen fel årstid för en jämförelse eftersom ALLA artister med självaktning åker ut på en turné just nu. Tog ändå och jämförde turnéplanerna för ett av Sveriges bästa dansband, Zlips och popartisten Måns Zelmerlöw.
Zlips planer:
Maj-09
1 Ersboda
2 Rättvik
8 Vallentuna, Yesterday
9 Göteborg
10 Alingsås
16 Aspåsnäset
20 Barva
22 Blomsterhult
23 Stugun
26 Haverdal
27 Jönköping
28 Tumba, Hågelbyparken
30 Nedansjö, Vårbacken
Juni-09
2 Tyllsnäs udde
3 Björneborg
5 Gräsmyr
6 Bredsele
10 Baggböle
12 Jättendal
13 Sollefteå, Forsmonöjet
24 Kramfors, Ärstaparken
25 Kovland, Ånäsparken
26 Käcktjärn
27 Aspåsnäset
Juli-09
2 Öland
4 Örebro
5 Alingsås
9 Gräsmyr
10 Strömsund
11 Torsåker
14 Järvsö
15 Borensberg
17 Skansen
18 Malung
Augusti-09
12 Hällesjö
13 Falun
14 Jättendal
15 Bredsele
18 Skultuna
22 Moliden
23 Högs Loge
26 Baggböle
27 Kovland
28 Sandviken
29 Svärdsjö
30 Yesterday
Också Måns Zelmerlöws planering:
Signeringar av Måns nya album MZW
(alltså inte spelningar, utan signeringar)
21 Maj - Nyköping
22 Maj - Lidköping kl.11.00 + Hultsfred kl.16.00
23 Maj - Tomelilla, 15.00
24 Maj - Gävletravet, Gävle 13.45
26 Maj - Sundbyholmstravet, Eskilstuna 17.30
28 Maj - Tyresö, 19.00
30 Maj - Högdalen, Stockholm 12.00 + Hallonbergen Centrum 15.00
5 Juni - Mölndal, ca. 19.00
Turné sommaren 2009:
26 Juni - Västerås, Västerås City Fest
27 Juni - Kiruna, Kirunafestivalen
3 Juli - Malmö, Malmö Folkets Park
4 Juli - Motala, Motala Festivalen
11 Juli - Skivarp, Möllevallen
19 Juli - Lidköping, Läckö Slott
22 Juli - Sunne, Frykdalsdansen
23 Juli - Piteå, Piteå Dansar och Ler
30 Juli - Lysekil, Havsbadsparken
31 Juli - Helsingborg, Sofiero Slott
7 Augusti - Örebro, Stadsparken
8 Augusti - Sandviken, Högbo Bruk
13 Augusti - Eskilstuna, Strömsholmen
14 Augusti - Stockholm, Gröna Lund
15 Augusti - Linköping, Kungsparken
Har inte gjort den här jämförelsen för att peka ut Måns Zelmerlöw extra. Har ingen aning om hur aggresiv han är i fildelningsfrågorna till exempel. Han är en ung och relativt ny artist och jag är övertygad om att det finns andra som spelar mindre i sommar, men när jag tog mitt favoritband Zlips så kom Zelmerlöw automatiskt fram i huvudet, undra varför... :)
Den politiska poängen är alltså att jag tror att framtiden kommer innebära mer utåtriktat arbete för artisterna och mindre jobb i studio. Den närhet de skapar till sina fans under sina turnéer ger sedan fler köpta skivor.
Dessutom så är de viktiga frågorna när det gäller fildelning inte huruvida det ska vara lagligt eller inte. Personligen kan jag leva med att man gör det olagligt. Det som stör mig är att "våra" politiker lägger sig platt för storföretagen och utformar lagar på deras kommandon. När polisen visar sig inte bry sig så mycket om den här typen av brott, vilket borde avspegla en allmän rättskänsla, så löser politikerna det med att låta privata företag få orimliga befogenheter. Jag är en teknisk nolla, men brevhemlighet, att folk är oskyldiga tills motsatsen är bevisad och att ett företag knappast kan ha rätt att begära ut uppgifter från ett annat företag utan domstolsbeslut- det förstår till och med jag är orimligt.
För övrigt så är det här Vänsterpartiets hemsida när det gäller internetfrågor inför EU-valet: Vi som älskar internet.
måndag, maj 18, 2009
Ointresse från vänsterbloggarna om Norrlands framtid
Då är alltså Sametingsvalet avklarat. Det dröjer dock en vecka innan sammanräkningen börjar, så vi vet ännu inte vilka som får makten.
Det som stör mig är den likgiltighet som visats valet. Tämligen fritt från diskussion och inlägg i bloggsfären. Förutom mig själv så är Anders Svensson (Sp) den ende vänsterbloggaren jag sett beröra frågan den senaste tiden. Mina olika inlägg; 1, 2, och 3 har heller inte kommenterats i någon större utsträckning. Ganska begränsat hos Svensson också, så folk bryr sig uppenbarligen inte.
Nu är detta inte så smart eftersom det handlar om makten över naturresurserna och brukandet av dem i större delen av Norrland, vilket i sin tur är större delen av Sverige. Det är dags att börja bry sig- innan LKAB blir styrt av sametinget!
Jag vill vara tydlig med att jag är starkt för ökad satsning på samisk kultur. Det låter så lätt som att jag bara är emot. Det är en viktig nationell angelägenhet att rädda det samiska språket och kulturen i stort. Däremot har alla ett intresse för att näringspolitiken i norr fokuserar på vad som ger mest jobb, inte vad som är bäst för rennäringen.
Det som stör mig är den likgiltighet som visats valet. Tämligen fritt från diskussion och inlägg i bloggsfären. Förutom mig själv så är Anders Svensson (Sp) den ende vänsterbloggaren jag sett beröra frågan den senaste tiden. Mina olika inlägg; 1, 2, och 3 har heller inte kommenterats i någon större utsträckning. Ganska begränsat hos Svensson också, så folk bryr sig uppenbarligen inte.
Nu är detta inte så smart eftersom det handlar om makten över naturresurserna och brukandet av dem i större delen av Norrland, vilket i sin tur är större delen av Sverige. Det är dags att börja bry sig- innan LKAB blir styrt av sametinget!
Jag vill vara tydlig med att jag är starkt för ökad satsning på samisk kultur. Det låter så lätt som att jag bara är emot. Det är en viktig nationell angelägenhet att rädda det samiska språket och kulturen i stort. Däremot har alla ett intresse för att näringspolitiken i norr fokuserar på vad som ger mest jobb, inte vad som är bäst för rennäringen.
lördag, maj 16, 2009
Sverige åt svenskarna!
Är inte rubriken på en debattartikel i Aftonbladet, men tankarna och attityderna är inte så långt därifrån i artikeln "Sameland åt samerna" av författaren och samepolitikern Lennart Lundmark.
Högerextremisterna vill dela upp svenskarna i infödda, "riktiga" svenskar och de där lågt stående "utlänningarna". Samma debatt förekommer inför Sametingsvalet. Förra söndagen var det debatt i SVT2 där man bland annat var djupt oeniga i vem som var same och vem som inte var det. Vem ska ha rösträtt och vem ska inte ha det? Renägarpartierna vill så klart att så få som möjligt skall vara inkluderade, medan å andra sidan andra partier vill ägna sig åt släktforskning för att avgöra vem som är same. Ja, ordet ras ingick i vokabulären...
Varför är det då så viktigt för Guovssonásti och den samiska högern att begränsa antalet samer? Därför att vi inte pratar om människors rätt till kultur och identitet. Vi pratar om en möjlighet till MAKT. Samepolitikernas, i varierande grad (undantaget Solidaritet), mål är att erövra makten över naturresurserna i norra delen av vårt land. Den lilla minoritet som i dag "godkänns" som samer (ca 8000 registrerade i röstlängden till Sametinget) ska gemensamt styra över rätten till jakt, fiske och näringsutvecklingen i mer än halva landet. Övriga medborgare i norr hänvisas till att spela andra fiolen. Guovssonásti vill garantera att denna siffra inte ökar för mycket så att rennäringen fortfarande kan behålla sin dominerande ställning när det gäller att sätta agendan. Andra partier pekar logiskt på att det finns andra näringar som är viktiga för den samiska befolkningen.
Lundmark hycklar inte med vad samenationalisternas mål är:
"I dag stämmer Svenska Samernas Riksförbund staten för att få tillbaka äganderätten till jakten och fisket i fjällen. Att stämningen lämnas in till Gällivare tingsrätt betyder inte att det handlar om någon liten lokal angelägenhet. Det gäller fjällområdet hela vägen från Treriksröset ner till Härjedalen, men någonstans måste man börja."
Japp, den som tvivlade kan ju notera att Lundmark ärligt säger som det är: Att 8000 medvetna samer ska kontrollera halva landet. Övriga 600 000 - 1.000 000 (beror lite på hur snävt område man räknar. Räknar man med kusten eller inte?) medborgare i Norrland ska spela andra fiolen.
Jag har i grunden inte så mycket emot samernas historieskrivning. Svenska staten har gynnat kolonisering av norra Sverige allt sedan 1600-talet. Samerna har nyttjas till tvångsarbete och annat. Någonstans måste man dock ta hänsyn till verkligheten. Som socialist är jag emot hela resonemanget om markägandets koppling till jakt- och fiske. Jakt- och fiske skall regleras och kontrolleras lokalt, oavsett etnisk tillhörighet eller yrke. Detta tycker ju Lundmark är så hemskt:
"Den förlorade de 1993. Nu får vem som helst jaga och fiska på samernas gamla marker. Det är bara att köpa ett kort av länsstyrelsen."
Å fy då, alla får nyttja naturens godheter, vilken katastrof! Utvidgad allemansrätt, rena rama bolsjevikfasonerna!
Det allvarliga är att det inte "bara" handlar om den för norrlänningen så kulturellt viktiga fritidsjakten och fisket. Eftersom konflikten framförallt handlar om att rennäringen skall ha företräde framför andra näringar så blir det också en fråga om hela Norrlands framtid. Redan i dag så motarbetar samebyarna utveckling och möjligheten till arbete i norrlands inland. Det finns en anledning att det finns så många samer som faktiskt är rent negativt inställda till rennäringen. Det är en minoritet inom minoriteten som är beroende av rennäringen. Andra behöver gruvor, turism och skogsbruk för att få sin utkomst och kunna leva kvar, precis som övriga norrlänningar. Att så många samer som möjligt kan leva kvar på vidderna i norr borde rimligen vara viktigare än att behålla en feodal näring som rennäringen i så stor skala som möjligt.
Har skrivit flera inlägg tidigare om problemet med rennäringen, börja med de två inläggen här till höger.
Nu måste jag åka till jobbet...
Högerextremisterna vill dela upp svenskarna i infödda, "riktiga" svenskar och de där lågt stående "utlänningarna". Samma debatt förekommer inför Sametingsvalet. Förra söndagen var det debatt i SVT2 där man bland annat var djupt oeniga i vem som var same och vem som inte var det. Vem ska ha rösträtt och vem ska inte ha det? Renägarpartierna vill så klart att så få som möjligt skall vara inkluderade, medan å andra sidan andra partier vill ägna sig åt släktforskning för att avgöra vem som är same. Ja, ordet ras ingick i vokabulären...
Varför är det då så viktigt för Guovssonásti och den samiska högern att begränsa antalet samer? Därför att vi inte pratar om människors rätt till kultur och identitet. Vi pratar om en möjlighet till MAKT. Samepolitikernas, i varierande grad (undantaget Solidaritet), mål är att erövra makten över naturresurserna i norra delen av vårt land. Den lilla minoritet som i dag "godkänns" som samer (ca 8000 registrerade i röstlängden till Sametinget) ska gemensamt styra över rätten till jakt, fiske och näringsutvecklingen i mer än halva landet. Övriga medborgare i norr hänvisas till att spela andra fiolen. Guovssonásti vill garantera att denna siffra inte ökar för mycket så att rennäringen fortfarande kan behålla sin dominerande ställning när det gäller att sätta agendan. Andra partier pekar logiskt på att det finns andra näringar som är viktiga för den samiska befolkningen.
Lundmark hycklar inte med vad samenationalisternas mål är:
"I dag stämmer Svenska Samernas Riksförbund staten för att få tillbaka äganderätten till jakten och fisket i fjällen. Att stämningen lämnas in till Gällivare tingsrätt betyder inte att det handlar om någon liten lokal angelägenhet. Det gäller fjällområdet hela vägen från Treriksröset ner till Härjedalen, men någonstans måste man börja."
Japp, den som tvivlade kan ju notera att Lundmark ärligt säger som det är: Att 8000 medvetna samer ska kontrollera halva landet. Övriga 600 000 - 1.000 000 (beror lite på hur snävt område man räknar. Räknar man med kusten eller inte?) medborgare i Norrland ska spela andra fiolen.
Jag har i grunden inte så mycket emot samernas historieskrivning. Svenska staten har gynnat kolonisering av norra Sverige allt sedan 1600-talet. Samerna har nyttjas till tvångsarbete och annat. Någonstans måste man dock ta hänsyn till verkligheten. Som socialist är jag emot hela resonemanget om markägandets koppling till jakt- och fiske. Jakt- och fiske skall regleras och kontrolleras lokalt, oavsett etnisk tillhörighet eller yrke. Detta tycker ju Lundmark är så hemskt:
"Den förlorade de 1993. Nu får vem som helst jaga och fiska på samernas gamla marker. Det är bara att köpa ett kort av länsstyrelsen."
Å fy då, alla får nyttja naturens godheter, vilken katastrof! Utvidgad allemansrätt, rena rama bolsjevikfasonerna!
Det allvarliga är att det inte "bara" handlar om den för norrlänningen så kulturellt viktiga fritidsjakten och fisket. Eftersom konflikten framförallt handlar om att rennäringen skall ha företräde framför andra näringar så blir det också en fråga om hela Norrlands framtid. Redan i dag så motarbetar samebyarna utveckling och möjligheten till arbete i norrlands inland. Det finns en anledning att det finns så många samer som faktiskt är rent negativt inställda till rennäringen. Det är en minoritet inom minoriteten som är beroende av rennäringen. Andra behöver gruvor, turism och skogsbruk för att få sin utkomst och kunna leva kvar, precis som övriga norrlänningar. Att så många samer som möjligt kan leva kvar på vidderna i norr borde rimligen vara viktigare än att behålla en feodal näring som rennäringen i så stor skala som möjligt.
Har skrivit flera inlägg tidigare om problemet med rennäringen, börja med de två inläggen här till höger.
Nu måste jag åka till jobbet...
fredag, maj 15, 2009
Dags att fräscha upp eurovisionsfestivalen!
Jag ser fram emot morgondagen, efter en kortare dags arbete så är det schlager som gäller. Antingen hemma, eller hos någon annan.
Det diskuteras väldigt mycket om vad denna tävling EGENTLIGEN är. Är det en tävling i klassisk västerländsk pop-schlager som nu blivit Shanghaiad av diverse Östländer som delar på sig värre än en trotskistisk vänstersekt? Eller är det en tävling för europas olika länder, där deras musikaliska alster skall mötas på en arena, näbb mot näbb, mitt för varandra? Eller...
Ja, ni kan själva diskussionen. Grejen med Europa kan vi ju glömma direkt. Det är den Europeiska TV-unionen som står för programmet. Men där är också bland annat Tunisien, Algeriet, Libanon, Israel och Turkiet(ja, det räknas till Europa, men ett land vars huvudstad och merpart av landmassa ligger i Asien tillhör också rimligen Asien) med. Att Israel är med beror inte på en särbehandling, det är en myt. Det handlar i stället om att Libanon och c/o inte vill visa Israels bidrag i TV... Då får man inte vara med! Ganska rimligt, även om jag gillar gesten.
Även om jag gillar klassisk schlager så har jag inte mycket emot att tävlingen breddats. Folkmusiks inslagen värmer mig, likaså smaklösa inslag oavsett om de är från Tyskland eller något land i öster som när jag gick i skolan inte ens var en egen delrepublik i Sovjetunionen...
Jag stör mig inte ens på kompisröstandet, eller de ganska tydliga politiska undertonerna i programmet. Snarare tvärtom. Vi i Norden saknar faktiskt total trovärdighet i den frågan. Hur många gånger har vår tolv-poängare INTE gått till något Nordiskt (eller möjligtvis Baltiskt) land? Jag tror att det dessutom i hög grad handlar om skillnad i smak och kultur. Någonstans är det ju det som är charmen med tävlingen.
I stället är det följande saker som stör mig med tävlingen:
1) Engelskan. Förbjud, gräv ner och glöm bort! Jag vill tillbaka till lagstiftningen om inhemska språk. Ska vi ha en kulturtävling så kan vi väl åtminstone slippa kulturimperialismens språk? Det som är problematiskt är ju att jag egentligen inte gråter om en kurdisk invandrare skulle sjunga på kurdiska (så fruktansvärt roligt att se Turkiet få spel) och lyckas vinna den svenska uttagningen. Självklart så ska också nationella minoritetspråk vara tillåtna (ja era fascistiska balter- det inkluderar ryska!). Mitt enda problem är faktiskt engelskan. Hur löser man det problemet? Blir en formuleringskonst över det vanliga! Förstås lite synd om Finland. Hur stor chans har man att vinna en tävling om man måste sjunga på kanske världens minst romantiska språk? Det är klart, de kan ju köra samiska, romani eller svenska också...
2) Textning. Särskilt om vi får bort engelskan, så är det ett måste. Redan i dag tycker jag det skulle vara trevligt att faktiskt förstå vad som sjungs i vissa låtar.
3) Rädslan för politik. Herregud, slappna av lite. Okej, angripa främmande länders regeringschefer- där går kanske gränsen? Dessutom blir det lätt hycklande, när en ockupationsmakt som Israel sjunger om fred så är det ju indirekt extremt politiskt. Särskilt när artisterna som framför den är sådana krigshetsare. Läs följande artikel hos Jinge för mer information om damerna i fråga. En del nyttiga länkar bland kommentarerna. Min poäng är att det är omöjligt att hålla rågången klar mot politik. Att bara säga att menlös musik och kultur får delta i en tävling är lite dåligt. Det är sant att det är en tuff fråga, om Europa är redo för en dylik nivå av yttrandefrihet?
Sedan stör det mig, även om man knappast kan göra något åt det, att Turkiet och Israels bidrag så att säga är dopade. Genom den stora skara av människor som känner en identifikation med dessa länder, men som lever i andra länder PLUS den skara av fanatiska liberaler och andra som älskar Israel mer än någonting annat så får dessa bidrag fler röster än vad de egentligen ska ha. Jag är övertygad om att bägge dessa länder skulle kunna skicka vilket bidrag som helst och ändå klara sig vidare till en final. Dessbättre så i Israels fall balanseras det av osakliga människor som mig som åtminstone ser till att de inte kan vinna tävlingen oavsett hur bra låten är... :)
Så, i morgon är det äntligen dags!
Det diskuteras väldigt mycket om vad denna tävling EGENTLIGEN är. Är det en tävling i klassisk västerländsk pop-schlager som nu blivit Shanghaiad av diverse Östländer som delar på sig värre än en trotskistisk vänstersekt? Eller är det en tävling för europas olika länder, där deras musikaliska alster skall mötas på en arena, näbb mot näbb, mitt för varandra? Eller...
Ja, ni kan själva diskussionen. Grejen med Europa kan vi ju glömma direkt. Det är den Europeiska TV-unionen som står för programmet. Men där är också bland annat Tunisien, Algeriet, Libanon, Israel och Turkiet(ja, det räknas till Europa, men ett land vars huvudstad och merpart av landmassa ligger i Asien tillhör också rimligen Asien) med. Att Israel är med beror inte på en särbehandling, det är en myt. Det handlar i stället om att Libanon och c/o inte vill visa Israels bidrag i TV... Då får man inte vara med! Ganska rimligt, även om jag gillar gesten.
Även om jag gillar klassisk schlager så har jag inte mycket emot att tävlingen breddats. Folkmusiks inslagen värmer mig, likaså smaklösa inslag oavsett om de är från Tyskland eller något land i öster som när jag gick i skolan inte ens var en egen delrepublik i Sovjetunionen...
Jag stör mig inte ens på kompisröstandet, eller de ganska tydliga politiska undertonerna i programmet. Snarare tvärtom. Vi i Norden saknar faktiskt total trovärdighet i den frågan. Hur många gånger har vår tolv-poängare INTE gått till något Nordiskt (eller möjligtvis Baltiskt) land? Jag tror att det dessutom i hög grad handlar om skillnad i smak och kultur. Någonstans är det ju det som är charmen med tävlingen.
I stället är det följande saker som stör mig med tävlingen:
1) Engelskan. Förbjud, gräv ner och glöm bort! Jag vill tillbaka till lagstiftningen om inhemska språk. Ska vi ha en kulturtävling så kan vi väl åtminstone slippa kulturimperialismens språk? Det som är problematiskt är ju att jag egentligen inte gråter om en kurdisk invandrare skulle sjunga på kurdiska (så fruktansvärt roligt att se Turkiet få spel) och lyckas vinna den svenska uttagningen. Självklart så ska också nationella minoritetspråk vara tillåtna (ja era fascistiska balter- det inkluderar ryska!). Mitt enda problem är faktiskt engelskan. Hur löser man det problemet? Blir en formuleringskonst över det vanliga! Förstås lite synd om Finland. Hur stor chans har man att vinna en tävling om man måste sjunga på kanske världens minst romantiska språk? Det är klart, de kan ju köra samiska, romani eller svenska också...
2) Textning. Särskilt om vi får bort engelskan, så är det ett måste. Redan i dag tycker jag det skulle vara trevligt att faktiskt förstå vad som sjungs i vissa låtar.
3) Rädslan för politik. Herregud, slappna av lite. Okej, angripa främmande länders regeringschefer- där går kanske gränsen? Dessutom blir det lätt hycklande, när en ockupationsmakt som Israel sjunger om fred så är det ju indirekt extremt politiskt. Särskilt när artisterna som framför den är sådana krigshetsare. Läs följande artikel hos Jinge för mer information om damerna i fråga. En del nyttiga länkar bland kommentarerna. Min poäng är att det är omöjligt att hålla rågången klar mot politik. Att bara säga att menlös musik och kultur får delta i en tävling är lite dåligt. Det är sant att det är en tuff fråga, om Europa är redo för en dylik nivå av yttrandefrihet?
Sedan stör det mig, även om man knappast kan göra något åt det, att Turkiet och Israels bidrag så att säga är dopade. Genom den stora skara av människor som känner en identifikation med dessa länder, men som lever i andra länder PLUS den skara av fanatiska liberaler och andra som älskar Israel mer än någonting annat så får dessa bidrag fler röster än vad de egentligen ska ha. Jag är övertygad om att bägge dessa länder skulle kunna skicka vilket bidrag som helst och ändå klara sig vidare till en final. Dessbättre så i Israels fall balanseras det av osakliga människor som mig som åtminstone ser till att de inte kan vinna tävlingen oavsett hur bra låten är... :)
Så, i morgon är det äntligen dags!
tisdag, maj 12, 2009
Det glömda, men viktiga valet- formalia
Den 17 maj är det inte bara Norges nationaldag, det är även val till Sametinget. Denna något märkliga skapelse har nu funnits sedan 1993. Det mest märkliga med sametinget är dess dubbla roll som dels ett samlat politiskt organ för samerna och dels som en statlig myndighet. Sametinget själva beskriver rågången så här.
Självklart är det en anomali att ett organ BÅDE ska vara en minoritetsbefolknings stridbara företrädare OCH statens lydiga, byråkratiska arm. Det är inte svårt att hitta exempel på kontroverser där sametingets duglighet som neutrala, statliga byråkrater ifrågasätts i samiska kretsar. När en av fem frågor som den partipolitiskt neutrala organisationen Same Ätnam ställer handlar om fördelningen av kulturbidrag inser man dels att kulturen är viktig, men också att det kanske inte sköts helt klanderfritt i dag. Ids inte leta fler länkar, men andra exempel finns. Precis som i många mindre kommuner så är steget till svågerpolitik och jäv aldrig långt. I en folkgrupp med 8-10 000 registrerade väljare (är rimligen kärnan av de som i dag ser sig som samer*) så krävs det av naturliga skäl en enormt stor integritet för att handskas med så stora summor som Sametinget ändå har att administrera. Att fördela detta mellan släktingar, vänner och ovänner- det kräver allt en hel del!
Samtidigt är det inte mer än rimligt att samerna själva får det avgörande inflytandet över arbetet med att stödja och utveckla sin kultur. Allt annat luktar lite väl mycket av unket "mission to civilise". Det handlar mycket om att stärka stödet för den organisatoriska delen av Sametinget så att de olika partierna/grupperingarna får möjlighet att praktiskt arbeta och tillsammans utveckla kontrollering av kvalitén i arbetet.
I dag ska man veta att såväl resurserna som möjligheterna till deltagande i arbetet är starkt begränsat. Inte bara är det så att samerna är få- de är också utspridda över hela Sverige! Om vi bara tittar på "kärnområdet" så är inte det heller särskilt litet. 10 000 människor i halva landet... Jag råkade faktiskt ut för en liten märklig sak för några år sedan. På min arbetsplats fanns det en same som var aktiv i något av partierna (tror det kan ha varit partiet Samerna, men inte säker). Han skulle på en viktig konferens för att diskutera Sametinget. Satt inte i tinget, men det var väl något som närmast kan jämföras med ett gruppmöte i ett "vanligt" parti, där även suppleanter är med. VD:n (inte platschefen), en stockholmare, som vid det här laget hade tröttnat ganska ordentligt på mina ansökningar om ledigt för landstingsuppdrag blev inte glad. Han ringde hem till mig (!) på kvällen för att höra sig för om det där verkligen täcktes av kommunallagens regler. Förutom det absurda i att vända sig till fackklubbens ordförande för att få stöd i en sådan fråga, så visade det också på hans totala okunskap om frågans känslighet. Jag sa inte exakt vad jag tänkte, utan nöjde mig med att stillsamt påpeka att det inte spelade någon större roll vad som stod i lagen. Ville han verkligen ha en offentlig debatt om att han diskriminerar en sames politiska arbete jämfört med en icke-sames? Tror aldrig jag gjort en så stor insats för ett företag som jag jobbat för någon gång! Vilket liv det hade blivit! Ja, se 08:or...
Samtidigt så är det inte helt enkelt när man lägger över så typiska myndighetsfrågor som ersättningen för rovdjursskadade renar till Sametinget. Detta och andra frågor kring renskötseln är typiska frågor för Jordbruksverket och på regional nivå de olika länsstyrelserna. De har kunskapen och neutraliteten. Särskilt som den är så kontroversiell i norra Sverige, både bland samer och icke-samer. Att sametingets största parti i princip kan anses vara ett rennäringsfientligt markägarparti säger väl lite om att konflikten inte riktigt är så enkel som diverse kulturintresserade i stockholmseliten verkar tro...
Nu ska man ju också veta att liknande "privatisering" av statlig verksamhet finns även på andra områden. T.ex. har Jägarförbundet en del uppgifter som rimligen borde skötas av antingen Jordbruksdepartementet eller de olika länsstyrelserna. Här är det i stort snålheten som avgör. Klart att det är billigt när ideella krafter gör inventeringar och liknande som helt klart borde vara en statlig uppgift.
Sametinget har ända sedan starten varit en rörig plats. Det possitiva är att den har fått fler människor, både samer och icke-samer, att få upp ögonen för bredden i den samiska kulturen och att inte renägarna är de enda som är "riktiga" samer. Nackdelen är att konflikterna ofta har lamslagit politiken. Personliga kopplingar, politiska värderingar och rent egenintresse utifrån vilken av de samiska näringarna man står närmast har rörts ihop till en gedigen soppa. Ska lite senare snickra ihop ett inlägg där jag beskriver de olika partierna och skillnaden mellan dem så gott jag kan, som svensk socialist.
Den som vill hitta intressanta nyheter och inspel inför Sametingsvalet gör det bäst på sidorna www.sametingsvalet.se som är Sveriges Radios sida. En annan bra sida är "Sami World" av den samiska juristen Lars-Nila Lasko.
Utvecklar mer om dessa sidor i nästa inlägg.
Jag kan börja med att avslöja att det är betydligt enklare att måla ut vilka två partier som är sämst, än vilka som är bäst...
* Trots att då vissa partier, framförallt Guovssonásti, gör allt för att motarbeta att fler ansluter sig till röstlängden för att behålla renägarnas makt.
Självklart är det en anomali att ett organ BÅDE ska vara en minoritetsbefolknings stridbara företrädare OCH statens lydiga, byråkratiska arm. Det är inte svårt att hitta exempel på kontroverser där sametingets duglighet som neutrala, statliga byråkrater ifrågasätts i samiska kretsar. När en av fem frågor som den partipolitiskt neutrala organisationen Same Ätnam ställer handlar om fördelningen av kulturbidrag inser man dels att kulturen är viktig, men också att det kanske inte sköts helt klanderfritt i dag. Ids inte leta fler länkar, men andra exempel finns. Precis som i många mindre kommuner så är steget till svågerpolitik och jäv aldrig långt. I en folkgrupp med 8-10 000 registrerade väljare (är rimligen kärnan av de som i dag ser sig som samer*) så krävs det av naturliga skäl en enormt stor integritet för att handskas med så stora summor som Sametinget ändå har att administrera. Att fördela detta mellan släktingar, vänner och ovänner- det kräver allt en hel del!
Samtidigt är det inte mer än rimligt att samerna själva får det avgörande inflytandet över arbetet med att stödja och utveckla sin kultur. Allt annat luktar lite väl mycket av unket "mission to civilise". Det handlar mycket om att stärka stödet för den organisatoriska delen av Sametinget så att de olika partierna/grupperingarna får möjlighet att praktiskt arbeta och tillsammans utveckla kontrollering av kvalitén i arbetet.
I dag ska man veta att såväl resurserna som möjligheterna till deltagande i arbetet är starkt begränsat. Inte bara är det så att samerna är få- de är också utspridda över hela Sverige! Om vi bara tittar på "kärnområdet" så är inte det heller särskilt litet. 10 000 människor i halva landet... Jag råkade faktiskt ut för en liten märklig sak för några år sedan. På min arbetsplats fanns det en same som var aktiv i något av partierna (tror det kan ha varit partiet Samerna, men inte säker). Han skulle på en viktig konferens för att diskutera Sametinget. Satt inte i tinget, men det var väl något som närmast kan jämföras med ett gruppmöte i ett "vanligt" parti, där även suppleanter är med. VD:n (inte platschefen), en stockholmare, som vid det här laget hade tröttnat ganska ordentligt på mina ansökningar om ledigt för landstingsuppdrag blev inte glad. Han ringde hem till mig (!) på kvällen för att höra sig för om det där verkligen täcktes av kommunallagens regler. Förutom det absurda i att vända sig till fackklubbens ordförande för att få stöd i en sådan fråga, så visade det också på hans totala okunskap om frågans känslighet. Jag sa inte exakt vad jag tänkte, utan nöjde mig med att stillsamt påpeka att det inte spelade någon större roll vad som stod i lagen. Ville han verkligen ha en offentlig debatt om att han diskriminerar en sames politiska arbete jämfört med en icke-sames? Tror aldrig jag gjort en så stor insats för ett företag som jag jobbat för någon gång! Vilket liv det hade blivit! Ja, se 08:or...
Samtidigt så är det inte helt enkelt när man lägger över så typiska myndighetsfrågor som ersättningen för rovdjursskadade renar till Sametinget. Detta och andra frågor kring renskötseln är typiska frågor för Jordbruksverket och på regional nivå de olika länsstyrelserna. De har kunskapen och neutraliteten. Särskilt som den är så kontroversiell i norra Sverige, både bland samer och icke-samer. Att sametingets största parti i princip kan anses vara ett rennäringsfientligt markägarparti säger väl lite om att konflikten inte riktigt är så enkel som diverse kulturintresserade i stockholmseliten verkar tro...
Nu ska man ju också veta att liknande "privatisering" av statlig verksamhet finns även på andra områden. T.ex. har Jägarförbundet en del uppgifter som rimligen borde skötas av antingen Jordbruksdepartementet eller de olika länsstyrelserna. Här är det i stort snålheten som avgör. Klart att det är billigt när ideella krafter gör inventeringar och liknande som helt klart borde vara en statlig uppgift.
Sametinget har ända sedan starten varit en rörig plats. Det possitiva är att den har fått fler människor, både samer och icke-samer, att få upp ögonen för bredden i den samiska kulturen och att inte renägarna är de enda som är "riktiga" samer. Nackdelen är att konflikterna ofta har lamslagit politiken. Personliga kopplingar, politiska värderingar och rent egenintresse utifrån vilken av de samiska näringarna man står närmast har rörts ihop till en gedigen soppa. Ska lite senare snickra ihop ett inlägg där jag beskriver de olika partierna och skillnaden mellan dem så gott jag kan, som svensk socialist.
Den som vill hitta intressanta nyheter och inspel inför Sametingsvalet gör det bäst på sidorna www.sametingsvalet.se som är Sveriges Radios sida. En annan bra sida är "Sami World" av den samiska juristen Lars-Nila Lasko.
Utvecklar mer om dessa sidor i nästa inlägg.
Jag kan börja med att avslöja att det är betydligt enklare att måla ut vilka två partier som är sämst, än vilka som är bäst...
* Trots att då vissa partier, framförallt Guovssonásti, gör allt för att motarbeta att fler ansluter sig till röstlängden för att behålla renägarnas makt.
tisdag, april 14, 2009
Amerikanska HBT - militärer organiserar sig
USA har ju en princip i sina militära organisationer som kallas "Don´t ask - don´t tell". Innebörden är att ingen ska frågas om han/hon är homosexuell, men å andra sidan får ingen vara öppen med det eller leva ut sin homosexualitet. Självklart ett helt absurt system, inte bara ur en allmän liberal övertygelse om att alla ska ha rätt att leva sina egna liv, utan det måste också vara en ren säkerhetsrisk med militärer som bär på hemligheter!
Den som har något att "skämmas" över, oavsett om det är spelberoende, otrohet, alkoholism eller, i ett konservativt sammanhang, homosexualitet, är en säkerhetsrisk.
I vilket fall som helst så har nu motståndet mot denna princip organiserats inom armén i den nybildade organisationen Knightsout. Ledare är en kvinna som lämnat aktiv tjänst (självklart) och som heter Becky Kanis. Hon tröttnade efter nio år på att leva i en lögn och valde att sluta med det hon offrat så mycket för:
"Jag började känna mig omogen. Jag var för vuxen för att hålla på och ljuga om var jag tillbringade helgerna."
Barack Obama gav vaga löften om att "se över" lagstiftningen tillsammans med militären under sin presidentkampanj så frågan är om USA är moget att avskaffa lagstadgat bedrägeri från sina militära styrkor?
Läs verkligen artikeln på Washington Post. Intressant.
Den som har något att "skämmas" över, oavsett om det är spelberoende, otrohet, alkoholism eller, i ett konservativt sammanhang, homosexualitet, är en säkerhetsrisk.
I vilket fall som helst så har nu motståndet mot denna princip organiserats inom armén i den nybildade organisationen Knightsout. Ledare är en kvinna som lämnat aktiv tjänst (självklart) och som heter Becky Kanis. Hon tröttnade efter nio år på att leva i en lögn och valde att sluta med det hon offrat så mycket för:
"Jag började känna mig omogen. Jag var för vuxen för att hålla på och ljuga om var jag tillbringade helgerna."
Barack Obama gav vaga löften om att "se över" lagstiftningen tillsammans med militären under sin presidentkampanj så frågan är om USA är moget att avskaffa lagstadgat bedrägeri från sina militära styrkor?
Läs verkligen artikeln på Washington Post. Intressant.
tisdag, mars 17, 2009
Ryssar saknar humor och GENAST visar sig ryssfobin i all sin prakt. Som vanligt!
I denna briljanta artikel från SvD så framgår det att ryssarna inte tog vårt lilla skämt under melodifestivalen på rätt sätt. De ser inte att det minst lika mycket är ett skämt om svenskars inställning till Ryssland som om Ryssland självt. Efter lite diskussioner så menar nu ryska ambassaden i Stockholm att det hela är utrett. De har fått en ursäkt. Självklart menar jag också att det är stor skillnad om lilla Sverige med en relativt rimlig relation till Ryssland gör en sådan här grej, än om USA skulle göra det. Ironi och skämt riktade uppåt är som alltid roligare än när den pekar neråt.
Så långt allting gott. Nu kommer det en massa kommentarer, från diverse rysshatande högertomtar. Värst är givetvis någon som kallar sig "Tokmoderaten". Han menar bland annat:
"En ambassad som vill att Sverige gör avsteg från vår grundlagsfästa yttrandefrihet och spärrar in komiker vars humor "Ivan" inte förstår... Om jag vore Dorsin skulle jag framöver akta mig för att dricka tea med någon som bryter på ett slaviskt språk."
Suck. Ett litet kraftuttryck och de skriker genast att Ryssland är den store satan. Utgår från att han aldrig sagt att någon är "sjuk i huvudet"? Lite senare gör han ett grundfel när han antyder att det är Ryssland som fått bort Georgiens bidrag. Nej, det är EBU som övernationellt organ som fått det. Det är inte tillåtet med politisk propaganda, som dessutom är riktad som personpåhopp, i tävlingen...
Så långt allting gott. Nu kommer det en massa kommentarer, från diverse rysshatande högertomtar. Värst är givetvis någon som kallar sig "Tokmoderaten". Han menar bland annat:
"En ambassad som vill att Sverige gör avsteg från vår grundlagsfästa yttrandefrihet och spärrar in komiker vars humor "Ivan" inte förstår... Om jag vore Dorsin skulle jag framöver akta mig för att dricka tea med någon som bryter på ett slaviskt språk."
Suck. Ett litet kraftuttryck och de skriker genast att Ryssland är den store satan. Utgår från att han aldrig sagt att någon är "sjuk i huvudet"? Lite senare gör han ett grundfel när han antyder att det är Ryssland som fått bort Georgiens bidrag. Nej, det är EBU som övernationellt organ som fått det. Det är inte tillåtet med politisk propaganda, som dessutom är riktad som personpåhopp, i tävlingen...
fredag, mars 13, 2009
En halv pudel av Vatikanen
Enligt SvD så erkänner nu Påven att den heliga stolen var lite för snabb i sitt beslut på att släppa in förintelseförnekarna i den reaktionära sekten SSPX. I framtiden ska man tydligen till och med använda sig av internet för att samla information. Inspirerande så här på 2000-talet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
