Rädda nattis!

Detta inlägg blir kort. Både trött och upprörd. Läs mer på Rossana Dinamarcas (v) blogg. Hon är ansvarig för skolfrågor i partiet. Skriver också på Aftonbladet debatt.

Det handlar om att borgarna bestämt sig för att avgöra den strid som ett antal år rasat mellan snåla kommunpolitiker och en del fackliga och feministiska organisationer, bl.a. både mitt parti, Vänsterpartiet och min gamla fackförening (ska tillbaka) Hotell och restaurang. Striden rör helt enkelt om barnomsorg bara ska vara till för dem som jobbar mellan 7 och 17 (och inte har för lång restid till jobbet) eller om även vi skiftarbetare ska kunna ha nytta av den.

Självklart är det helt absurt att kommunen som själv är en stor arbetsgivare för skiftarbetare INTE vill ställa upp på detta. Den gummiparagraf som finns i dagsläget lyder så här:

"Förskoleverksamheten och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov."

Personligen tycker jag att det är ganska klart, men något fel är det när endast 130 av 290 kommuner som erbjuder barnomsorg på kvällar och nätter (2008). Skolverket uppskattar att det finns uttalad efterfrågan i åtminstone 60 kommuner till. Mer statistik här.

I den nya lagen så bestämmer sig borgarna att göra det hela lite mer tydligt, men till fördel för kommunpolitikerna, inte för medborgarna. Hur var det nu det där med att försvara systemen i stället för dem systemen är till för? Den nya texten innehåller:

"Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger."

Jag blir kort sagt förbannad! Vet liksom inte om man behöver skriva något mer? Redan i dag så finns det tusentals (framförallt kvinnor) föräldrar som måste anpassa, eller i värsta fall riskerar att förlora sina jobb, p.g.a. bristfällig barnomsorg. På mitt gamla jobb så hade vi en kvinna som verkligen trivdes och gjorde ett bra jobb. Hon slet och ansträngde sig för att få det att gå ihop, men till sist sprack det och hon sökte "frivilligt" ett nytt, sämre betalt, arbete. Innan dessa hade hon fått sin beskärda del av dubbel bestraffning. Känt sig dålig på jobbet för att hon aldrig kunde vara flexibel när någon var sjuk eller liknande, utan hela tiden lät oss andra ta "skitpassen", samtidigt som hon ofta fick dåligt samvete mot barnvakter, dagispersonal, etc. En och annan tyckte säkert också hon var en dålig mor som ofta lämnade sitt barn extremt tidigt på morgonen, att det innebar att hon i bland var ledig med sitt barn en hel vardag tänkte inte dessa på!