Följande inlägg är tagit ifrån Frukostflingans blogg. För att ni ska slippa klicka så upprepar jag den:
Efter festen
En lång och hektisk dag går mot sitt slut utan att datorn varit igång. Då är det skönt att ha en liten skröna på lager för bloggen. Jag har fått den av min vän Erik och känner jag honom rätt så är den troligen självupplevd.
Servitören Gustav hade tillsammans med några kollegor varit ute och festat om rejält en kväll. När han vaknar på morgonen finner han att kläderna är upphängda i mönstergill ordning och skorna står ordentligt på sin plats. Han kliar sig i huvudet, ett djupt missnöje infinner sig i hans anletsdrag och han utbrister.
- Kors i all sin da´r, blev jag verkligen inte fullare!
Bara i skandinavien mina vänner, bara i Skandinavien...
fredag, april 11, 2008
Tibethistoria á la gauche
Vad vore väl världen utan Jan Myrdal. Med sitt historiska kunnande sätter han saker i sitt sammanhang. Läs hans debattartikel i Aftonbladet angående Tibet.
Kunskap om historien är viktig att ha, sedan kan man dra olika slutsatser av den. Det går att både vara skeptisk till "andlig ledning" och munkstyre OCH ifrågasätta kinesisk ockupation. Eller försvara ockupationen, men inte de inslag av etnisk rensning som har förekommit.
Fler inlägg med samma substans som Myrdals efterlyses så kanske man kan bilda sig en bättre bild av Tibetfrågan än bara en stunds upphetsning över några protesterande munkar. Svensk medias ytlighet i utrikespolitiken är tragisk. För övrigt så är seperatism en pandoras ask. När är det lämpligt och när är det inte? Europa är fullt av dylika frågor: Sapmi, Nordirland, Baskien, Gibraltar, Kosovo, utbrytarrepubliker i östeuropa, Katalonien, Tjetjenien, m.m.
Svåra frågor, men historiekunskaper underlättar.
Kunskap om historien är viktig att ha, sedan kan man dra olika slutsatser av den. Det går att både vara skeptisk till "andlig ledning" och munkstyre OCH ifrågasätta kinesisk ockupation. Eller försvara ockupationen, men inte de inslag av etnisk rensning som har förekommit.
Fler inlägg med samma substans som Myrdals efterlyses så kanske man kan bilda sig en bättre bild av Tibetfrågan än bara en stunds upphetsning över några protesterande munkar. Svensk medias ytlighet i utrikespolitiken är tragisk. För övrigt så är seperatism en pandoras ask. När är det lämpligt och när är det inte? Europa är fullt av dylika frågor: Sapmi, Nordirland, Baskien, Gibraltar, Kosovo, utbrytarrepubliker i östeuropa, Katalonien, Tjetjenien, m.m.
Svåra frågor, men historiekunskaper underlättar.
torsdag, april 10, 2008
Granskande journalistik i fara
Det är inte ofta jag håller med journalister. De är väldigt ofta självupptagna och ser all kritik mot sig själva/ sin yrkeskår* som ett inslag av hot mot yttrandefriheten. Att de själva skulle påverkas av sin bakgrund eller vem som betalar dem deras lön, verkar det inte finnas.
Eftersom jag har dessa åsikter så känner jag mig föranledd att tipsa om en debattartikel i Aftonbladet där två journalister uppmärksammar en kommande rättegång.
Det är en välbeställd stockholmsadvokat (med fru) som tycker det är obehagligt att deras moderna baggböleri (skogsklipperi) har avslöjats i TV. Journalisterna erbjöd dem att få yttra sig, men de tackade nej och grinar nu över resultatet- ett inslag med arga bönder från Ångermanland...
Vore kanske enklast att bara rycka på axlarna och tänka "Väx upp" om advokatparet. Nu är det emellertid så att det finns en reell risk för att de kan få rätt. Då är Sverige inne på farligt spår. Om journalister kan bli stämda för att de visar sanningen om de mäktiga, vart hamnar vi då?
* Precis som högerextrema har sina egna undantag, typ "Mohammed som driver pizzan är just", så gäller detta inte de två journalister jag ser som mina nära vänner...
Eftersom jag har dessa åsikter så känner jag mig föranledd att tipsa om en debattartikel i Aftonbladet där två journalister uppmärksammar en kommande rättegång.
Det är en välbeställd stockholmsadvokat (med fru) som tycker det är obehagligt att deras moderna baggböleri (skogsklipperi) har avslöjats i TV. Journalisterna erbjöd dem att få yttra sig, men de tackade nej och grinar nu över resultatet- ett inslag med arga bönder från Ångermanland...
Vore kanske enklast att bara rycka på axlarna och tänka "Väx upp" om advokatparet. Nu är det emellertid så att det finns en reell risk för att de kan få rätt. Då är Sverige inne på farligt spår. Om journalister kan bli stämda för att de visar sanningen om de mäktiga, vart hamnar vi då?
* Precis som högerextrema har sina egna undantag, typ "Mohammed som driver pizzan är just", så gäller detta inte de två journalister jag ser som mina nära vänner...
tisdag, april 08, 2008
Hellre varg än ren...
Så var det dags igen. En artikel i VK visar på renägarnas syn på våra stora rovdjur. Denna händelsen lär inte uppmärksammas lika mycket som när en jägare/bonde i Värmland gör samma sak. Varför? Jo, för att de sydliga vargkramarna är renkramare...
Visa att jag har fel nu, Jinge och alla andra som nyligen haft inlägg om hur viktigt det är med varg.
Miljöfundamentalisterna och renägarna kommer säkert att förstöra den här goda möjligheten till miljövänlig energi och jobb i inlandet också...
Visa att jag har fel nu, Jinge och alla andra som nyligen haft inlägg om hur viktigt det är med varg.
Miljöfundamentalisterna och renägarna kommer säkert att förstöra den här goda möjligheten till miljövänlig energi och jobb i inlandet också...
Ett årsmöte är ett årsmöte - oavsett vart!
Var i dag på ett årsmöte i Longyearbyen arbeiderförening. Äntligen ett ställe där jag kände mig hemma! Norge eller Sverige - det går på ett ut...
Vi hade fint besök från förbundet centralt och hon berättade om avtalsrörelsen och om hur viktigt det var med lokalt förtroendevalda, m.m. Jag gillade särskilt att hon vågade vara lite aggresiv och "skälla" på de klubbaktiva som i sista minutrarna av förhandlingarna skickade in meddelanden - tillsammans med sina direktörer- om att de inte ville ha strejk! Snacka om att försämra förhandlingspositionen för förbundsledningen (det var inte Longyearbyens arbeiderförening som gjorde det).
Nu blev det ett okej resultat ändå. Norge kommer alltjämnt ha en bättre pensionsordning än Sverige. Jag tänker rösta JA i medlemsomröstningen, av följande skäl:
- Pensionsreglerna spelar inte mig så stor roll.
- En strejk vore jävligt dålig för mig. En sak att ha strejk hemma där man bor- men här! Vad ska jag göra?
- Jag har ingen koll- då ska man lita på ledningen...
- Tycker delar av argumentationen är lite extrem från "vänstersidan". Att man ska ha precis lika bra pension om man går av vid 62 som vid 67 år är lite tokigt. Det måste löna sig att jobba. Jag är helt med på att många är utslitna vid 62 och att man då ska kunna gå av med en anständig pension, men man ska få mer om man jobbar till 67. Dessutom är deras syn på vad en "slitare" är lite märklig. En slitare kan vara en lärare som tjänar 370 000 om året...
- Avtalet är i kronor, inte procent, och innehåller en låglönesatsning*. Det är bra.
Därefter fortsatte mötet med spännande punkter som ekonomisk berättelse och verksamhetsberättelse. Sedan val och pizza. Skulle lika gärna varit i Ockelbo som i Longyearbyen.
En udda sak finns dock. Det är lite spännande att tillhöra en fackförening som är så brokig och mångfaceterad som Longyearbyen Arbeidsförening (del av Norsk ArbeidsMANNAförbund). Den organiserar alla LO-anslutna i Longyearbyen. I samma förening hittar du diskare som tjänar (gissningsvis) knappt 120 kronor i timmen som gruvarbetare som tjänar över 300 kronor i timmen. Lite spännvidd.
* Utgår till dem som tjänar mindre än 90% av en industriarbetarlön, läste att det troligen var runt 300 000... Så tjänar du mindre än 300 000 är du lågavlönad, smaka på den!
Vi hade fint besök från förbundet centralt och hon berättade om avtalsrörelsen och om hur viktigt det var med lokalt förtroendevalda, m.m. Jag gillade särskilt att hon vågade vara lite aggresiv och "skälla" på de klubbaktiva som i sista minutrarna av förhandlingarna skickade in meddelanden - tillsammans med sina direktörer- om att de inte ville ha strejk! Snacka om att försämra förhandlingspositionen för förbundsledningen (det var inte Longyearbyens arbeiderförening som gjorde det).
Nu blev det ett okej resultat ändå. Norge kommer alltjämnt ha en bättre pensionsordning än Sverige. Jag tänker rösta JA i medlemsomröstningen, av följande skäl:
- Pensionsreglerna spelar inte mig så stor roll.
- En strejk vore jävligt dålig för mig. En sak att ha strejk hemma där man bor- men här! Vad ska jag göra?
- Jag har ingen koll- då ska man lita på ledningen...
- Tycker delar av argumentationen är lite extrem från "vänstersidan". Att man ska ha precis lika bra pension om man går av vid 62 som vid 67 år är lite tokigt. Det måste löna sig att jobba. Jag är helt med på att många är utslitna vid 62 och att man då ska kunna gå av med en anständig pension, men man ska få mer om man jobbar till 67. Dessutom är deras syn på vad en "slitare" är lite märklig. En slitare kan vara en lärare som tjänar 370 000 om året...
- Avtalet är i kronor, inte procent, och innehåller en låglönesatsning*. Det är bra.
Därefter fortsatte mötet med spännande punkter som ekonomisk berättelse och verksamhetsberättelse. Sedan val och pizza. Skulle lika gärna varit i Ockelbo som i Longyearbyen.
En udda sak finns dock. Det är lite spännande att tillhöra en fackförening som är så brokig och mångfaceterad som Longyearbyen Arbeidsförening (del av Norsk ArbeidsMANNAförbund). Den organiserar alla LO-anslutna i Longyearbyen. I samma förening hittar du diskare som tjänar (gissningsvis) knappt 120 kronor i timmen som gruvarbetare som tjänar över 300 kronor i timmen. Lite spännvidd.
* Utgår till dem som tjänar mindre än 90% av en industriarbetarlön, läste att det troligen var runt 300 000... Så tjänar du mindre än 300 000 är du lågavlönad, smaka på den!
lördag, april 05, 2008
Progressiva läkarstudenter!
Idag hölls manifestationer runt om i landet för rätten till vård för alla, även papperslösa. Tidningen Norra Västerbotten.
Sedan att frågan är komplicerad, det är en annan sak.
Sedan att frågan är komplicerad, det är en annan sak.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)