Liket lever!

Hur kunde jag glömma, hur kunde jag förtränga det? Sveriges bästa morgontidning gick i graven år 2000, mycket beroende på en inkompetent företagsledning i skåne som under 90-talet gjorde tidningen ljusblå och satsade på börssidor och annat fjös. Den Göteborska delen gick okej, blev stadigt bättre med starka reportrar och sjudagarsutgivning. Andra anledningar stavas osund konkurrens från Metro, fulspel från GP och illojala socialdemokrater. Dels att folk inte prenumererade på tidningen, dels att LO/SAP centralt inte lyfte ett finger för att rädda tidningen. När till och med storkapitalets starke man i skåne, som givetvis heter Percy, var med på skutan och ville stoppa in ett gäng miljoner, inte ens då ville sossepamparna i Stockholm göra något- skämmes ta mig fan!

Man ska inte svära i en blogg, men jag är fortfarande så himla upprörd över sveket som såg till att vi saknar en progressiv röst i alla tre storstäderna (nej, jag räknar inte Fria Veganbladet).

Det innebar också att vi förlorade en tidning hemma på köksbordet hos min mor. Lite roligt, egentligen. Min far tog prenumerationen av partilojalitet, jag tjatade bort den för att sportsidorna var dåliga (resultaten var en dag gamla för den trycktes i Malmö) och när sportsidorna blev bättre, återkom tidningen i hemmet. Efter skilsmässan så fortsatte min mor med Arbetet, medan pappa gick och prenumererade på äckel-päckel Hjörnes borgarblad.

När Arbetet las ner så kom GP med stora krokodiltårar och ett personligt brev till alla som hade innestående tid på sin Arbetet prenumeration: Vi bjuder på GP resten av året, i allmänhetens intresse, som det hette. Min mor gjorde som massa andra lojala arbetet läsare över hela Västsverige. Muttrade och övervägde seriöst att inte tacka ja till gratiserbjudandet! Hon tog de tre månaderna, men på dagen då gratisprenumerationen tog slut så blev det ingen mer prenumeration. Trenden var lika över hela stan. De närmsta två åren efter Arbetet var det färre som hade morgontidning. Tror Aftonbladet och Metro tjänade en del på det. Många hade ju valt Arbetet just för att det INTE var GP. Stora, klumpiga GP med sitt DN-komplex. Arbetet skrevs på ett språk man förstod, hade intressanta artiklar och ledarstick som handlade om verkliga händelser, inte något statsvetenskapligt trams. Själv gillade jag arbetet så mycket att jag tog en prenumeration till Tärnaby..

Direkt efter konkursen så var jag inne på Arbetets hemsida och lästa om projektet Efter Arbetet, tror till och med att jag betalade något stödbelopp till någon fond. Sedan glömde jag bort alltihopa. Tills idag. Då Borås-Stefan påminde mig genom en artikel på sin blogg. Tack! In och läs- en Bernardsson om dagen håller alliansen borta!