Værldens viktigaste man har skrivit ett inlægg om hur livet ær før oss øverviktiga. Læs det. Jag håller inte med honom till fullo, men faktum ær att det ær ett jobbigt liv att vara fet. Svårt att hitta vettiga klæder och kollektivtrafik kan vara plågsamt. Till det kommer blickar och kommentarer.
Samtidigt så måste jag ændå tycka att det ændå ligger något i devisen "Jag ær fet, du ær ful - jag kan banta." Det går ju att åtgærda, men det ær ju så jobbigt. Før precis som VvM skriver - man hamnar i dåliga cirklar. Før trøtt før att gøra något - æter før att pigga upp sig - ænnu trøttare.
Sedan ær det ju en hel del man borde gøra sjælv før att ta tag i det. I slutændan ær det ju man sjælv som æter maten. Vilket jag ska gøra nu. Lasagne OCH kyckling før 20:-. Personalmat ær greit!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar