Första maj, första maj, varje sliten kavaj...

Nyss hemkommen från Vänsterpartiets, Ung Vänster och VSF:s gemensamma första maj firande. Trevligt, lagom bra väder, fler folk än i fjol och mycket bra tal.

Sofia Stolt från Ung Vänster höll en flammande apell om flera olika saker som var viktiga, men spetsen var tydligt riktad mot såväl Israels ockupation som mot vår såkallade regering här hemma. Bäst var hennes tydliga och ärliga ilska över "den rasistiska regimen i Israel".

Därefter var det dags för huvudtalaren Clara Norberg Averbo från Vänsterpartiet. Hon höll ett lugnt och avspänt tal. Skulle vilja säga att hennes tal var ett tal riktat till dem som demonstrerade på första maj för första gången. Hennes tema var trygghet, som hon lät spegla i princip varje del av samhället. Hon pratade om tryggheten hon kände som litet barn när hon fick hjälp att hitta sin mamma när hon kommit bort, men också om palestiniernas rätt till trygghet i sina hem och i sin vardag. Däremellan pratade hon om rätten till trygghet på jobbet och rätten (som kvinna) att kunna gå vart man vill, när man vill. Hon exemplifierade med den bro som Vänsterpartiet vill ska byggas från Sjukhuset ner till den kommande tågstationen Umeå Östra (Öbacka). Holmlund (s) och hans betongkamrater i moderaterna vill i stället ha en tunnel. Ekonomi går före trygghet. Det är bekvämare att skylla kvinnors otrygghet på enskilda individer som Hagamannen än att försöka göra det vi alla kan göra för att skapa en tryggare stad.

Därefter var det dags för Linn Wegemo från VSF. Hon höll ett kärnfullt inlägg där hon kraftfullt angrep regeringen för dess högerpolitik. Regeringens politik att vägra höja studiemedlen, att ta bort möjligheten till A-kassa samt att skapa återvändsgränder på de praktiskt inriktade gymnasieprogrammen är bara några av de förslag hon lyfte fram som särskilt skadliga för arbetet med att skapa en skola för alla. Högern vill inte ha in arbetarklassen på universiteten var Linns analys.

Därefter var det ytterligare en talare från Ung Vänster som pratade kort om Sverigedemokraterna. Alltid lika viktigt, men uppfattade inte allt han sa. Sedan blev det som vanligt internationalen, alltid lika trevligt.

Sammantaget en utmärkt dag som avslutades med gott fika och trevlig samvore till tonerna av Kreti och Pleti på Folkuniversitetet.

Vill du läsa om vad som hände i Stockholm - klicka här. (Ali Esbati)