måndag, april 30, 2007

Drick inte för mycket i kväll!

I morgon är det den stora dagen!

Första maj demonstration

Huvudparoll: Byt regering - Byt politik. Stort inslag av Irak och Palestina utlovas.

Samling 11.00 på Mimerskolans fotbollsplan (vid Vasaplan).

För VSF talar Linn Wegemo, ordförande för lokalföreningen och förstanamn på kårlistan.

De övriga talarna är Nils Englund (Ung Vänster) och Clara Norberg-Averbo (Vänsterpartiet). Clara är för övrigt också medlem i VSF, men sitter också som ersättare i kommunstyrelsen för (v).

Väl mött!

(medarrangör: Nätverket bojkotta Israel)
___________

ps) VSF arrangerar första maj med V och Ung Vänster, men jag vet att det finns mer än en medlem som känner lite tveksamhet inför var de vill gå- oss eller Enad Vänster. Till dig rekommenderar jag att du gör som Jan - gå i bägge. Det sämsta du kan göra är att stanna hemma. Du vill inte missa Linn och Claras tal- jag lovar! ds)

Ursäkta- samt en påminnelse

Värst vad dagarna rullar i väg när man har mycket att göra, helt plötsligt inser jag igen att jag inte uppdaterat bloggen på ett bra tag!

Nu till något viktigare: Det är dags för kårval i Umeå Studentkår!

Kårvalet är något som i alltför stor utsträckning ignoreras och som det lätt raljeras över. Ytterst handlar det om att ge en fingervisning om var studenterna står i sin syn på utbildning. Motståndarna till kårval brukar dra floskler om "det bästa för studenterna" står i motsättning till "partipolitik". Underförstått att vi som ställer upp på politiska listor bara är lakejer till våra partier. Skitsnack säger jag. Vi i VSF skulle aldrig drömma om något sådant. Vi ställer upp på en vänsterlista i kårvalet för att vi vet att det finns ett behov av stärkta feministiska och socialistiska värderingar på Umeå universitet. Däremot inser vi att studenternas vardag inte uteslutande bestäms på universitetet, utan vi vill vara en del av en bredare vänsterrörelse i hela Sverige och i hela samhället - därför är vi ett förbund och därför samarbetar vi med Ung Vänster och Vänsterpartiet (som enligt SFS också är det mest studentvänliga partiet).

Varför kåren måste vara politisk:

- Alla studenter har inte samma intressen. Ta fribeloppet t.ex. Den borgerliga regeringen tar bort fribeloppet i stället för att höja studiemedlet. Nittonåringen som läser sociologi kan nu jobba ännu mer extra på pappas företag. Den tjugosjuåriga småbarnsmamman har inte riktigt den möjligheten. För alla som orkar lyfta blicken är det uppenbart att fribeloppet står i motsättning till tanken att studier ska vara en heltidssysselsättning som man ska kunna försörja sig på. (Däremot inte sagt att man inte måste reformera fribeloppet för att lösa problematiken med sommaren- eller införa treterminssystem)

- Det som påstås vara opolitiskt är i allmänhet liberalt (i bästa fall med prefixet social-). Enligt vårt lokala "studentfackliga" parti, Samhällsvetarna, så är det opolitiskt att kåren kräver ekologiskt kaffe av studentfiken, medan det är alldeles för politiskt att kåren tar fajt med kommun, länstrafik och stat angående kollektivtrafikens förbättrande. När kårmajoriteten (s+VSF) ville att kåren skulle uttala sitt stöd för Norrbottniabanan så var moderaterna emot, medan Samhällsvetarna alltså tyckte att det var en "för politisk fråga" och röstade emot därför. Det var ingen studentfråga tyckte de. Tjena, säg det till de studenter som dags- eller veckopendlar från Skellefteå. Denna inställning bidrog förmodligen till bildandet av pendlarpartiet Övikslistan. Dessa studenter ensamma skulle kunna dubbla deltagandet i kårvalet. Nu fick vi igenom förslaget ändå, tack vare RS. Så jag är stolt över att Umeå studentkår officiellt numera är för bygget av Norrbottniabanan. Nu kommer den ändå inte att bli av med den här landsbyggdsfientliga regeringen.

Ett annat exempel på ovanstående är hur man duckar i varje kontroversiell fråga, som i frågan när regeringen tog bort rätten till a-kassa för oss studenter. Berör inte det medlemmarna? Inte enligt samhällsvetarna som mest liknade en skock förvirrade höns i diskussionen om kåren skulle ta ställning och manifestera tillsammans med LO. Några för andra emot.

- Kåren som remissinstans. Kåren får remisser, både skriftliga och delta i samråd, om saker som rör studenter på såväl nationell som lokal nivå. Vad ska man säga i sådana remisser? Allt är bra som det är för de sektionsaktiva 19-25 åriga studenterna inte ser några större problem? Nej, studenter, precis som alla andra har värderingar och de borde komma fram.

- Kårer med listval drar åt vänster. Så sent som häromdagen blev det klart att VSF blev största parti i Uppsala Studentkår. Vi är med och styr i såväl Stockholm, Umeå och Karlstad. Stora framgångar i Växjö. Helt enkelt- kårer där studenterna får säga sitt genom listval. I kårer där man under ett förment "opolitiskt" täcke förhindrar studenter det så blir resultatet mer borgerligt. Ett exempel är SFS- fullmäktige som avslutades i veckan. Ombud från den absoluta majoriteten av Sveriges studentkårer träffades för att ta ställning i vad SFS ska prioritera närmsta året. Skandalöst nog så valde man bort att prioritera Trygghetsfrågor (här var Umeå eniga, även moderaterna!), alltså hur studenter ska omfattas av socialförsäkringar och annat på samma sätt som övriga människor. Mycket progressiv fokusfråga. Detta stoppades främst av Teknologblocket "NT-Mix", vilket kanske var väntat, men de hade också starkt stöd av småkårernas "Studenter i Samverkan, SIS" (tidigare OSS). Dessa SIS skulle man kanske kunna tänka sig borde luta åt vänster med tanke på vänsterns stöd för de regionala högskolorna? Inte - studentikosa overall-nissar som håller det opolitiska högt. Samma två block var ledande i att rösta ner en skrivelse om possitiv särbehandling i stadgarna. Det vill säga: Om två kandidater får lika många röster så ska underrepresenterat kön ha företräde. Trots att jag är en stark företrädare för regionala högskolor så sa jag mer än en gång under fullmäktiget "Jävla bönder".

Nu håller det här på att bli för långt, så stoppar här.

Därför är det viktigt att rösta!

Moderaterna har insett att de aldrig kommer få ett reellt politiskt inflytande på det röda universitetet och vill avskaffa politiken i kåren. Det är uppenbart att detta är för att vi ska gå samma väg som de små kårerna och ägna oss åt spex och larv i stället. Det enda sättet att skapa en aktiv och legitim kår är genom att vi som medlemmar bryr oss. Rösta är första steget. Sedan gäller det att aktivera sig och ligga på kårfolket under året. Join the union - fight for your rights!

Till sist- i Uppsalas kårval droppade valdeltagandet till katastrofala 7,1%. Läs mer om det här. Trots ombyggnation och liknande i hörsalsrundan (vallokaler i Universum i stället) så tror jag att vi snarare kan höja oss uppemot 20% i året val. Det beror dock på dig! Gå och rösta!

måndag, april 02, 2007

Bra idé...

Det senaste inslaget av briljanta idéer som fötts vid vårt köksbord är en idé om ett populistiskt flygblad till årets Åsele marknad. Vänsterpartiet är dåliga på populism, men nu jävlar:

- Bilförsäkringen. En gigantisk ökning av trafikförsäkringen väntas när borgarna kräver att bilisterna ska ta "sina egna" kostnader för t.ex. trafikolyckor.
- Bensinskatten. Innan valet krävde både moderaterna och kristdemokraterna sänkt bensinskatten. Det blev höjd. (senaste mandatperioden stoppade faktiskt Vp en höjning)
- "Flyttlasspolitiken". De nya a-kassereglerna kan seriöst tvinga en 40 årig småbarnsförälder att flytta från Sorsele till Lund för att ta ett jobb därnere redan första dagen som arbetslös.

Vem f-n tror att borgarna får några röster i inlandet nästa val?

Ackordslön för bättre vård?

Landstingsfullmäktige börjar i morgon. Moderaterna efterfrågar i en interpellation om inte Västerbottens läns landsting också ska börja med att premiera "effektiva" medarbetare. Enligt dem så innebär det exempelvis läkare som tar hand om många patienter.

Alla tänkande människor borde inse att vård är en komplex verksamhet där inte en sjukdom är en annan lik, utan där vissa går fort att både bedömma och behandla (halsfluss) medan andra sjukdomstillstånd kräver mer noggranna bedömningar. Redan i dag äter 25% av Sveriges befolkning minst en antibiotika kur per år, med ökad stress, som alla ackordsystem jag känner till leder till, så kan det öka ännu mer. Dåligt är förnamnet.

torsdag, mars 29, 2007

Tjänstemannastyre

Det finns få saker som stör mig så mycket i mitt arbete som förtroendevald som handlingar som kommer upp och som egentligen inte verkar vara tänkta att vi ska ta ställning till. Vi ska bara nicka och godkänna tjänstemännens förslag, för det är "objektivt bäst". Aldrig i livet, säger jag!

Idag var jag på möte med Sävar KDN för första gången. Det var intressant, men samtidigt en ganska ljummen tillställning. Ingen konfliktpolitik överhuvudtaget, utom det vi ställde till med. Vi skulle påbörja arbetet med verksamhetsplaneringen genom att anta ett "Underlag för budet- och verksamhetsplaneringsdirektiv 2008" som ska gå till Kommunstyrelsen. I dokumentet så finns det massa intressanta saker om hur framtiden ser ut i Sävar.

Det jag och Elsa reagerade på var i kapitel 4, om löneprioriteringar. Vi ville ta bort följande två stycken:

"Ett annat led i att bli en mera attraktiv arbetsgivare är att belöna medarbetre för god prestationer oavsett att man redan ligger på en relativt sett hög lönenivå. Detta gör man genom att öka lönespännvidden.

Professionellt ledarskap är en viktig förutsättning för framgångsrika arbetsgivare. Förvaltningen kommer att fortsätta att se över ledarnas löner så att nivån på dessa är jämförbara med kommunens övriga ledarlöner."

Ett rakt och tydligt budskap- Sävar KDN vill ha högre löneskillnader. Till saken hör att det ovan fanns ett stycke som pekade på vikten att ALLA löner var konkurrenskraftiga gentemot övriga kommunen. Utav någon anledning vill högsta tjänstemannen poängtera att det var särskillt viktigt när det gällde cheferna. Förutom att stryka ovanstående två stycken så ville vi också snäva in vilka yrkesgrupper som skulle prioriteras.

Vi tyckte det skulle räcka med Undersköterskor, Barnskötare och Personliga assistenter. De andra partierna och tjänstemännen ville även prioritera Socialsekreterare och Enhetschefer Vård/omsorg.

Visst, både jag och Elsa vet att kvinnliga akademiker och chefer tjänar mindre än de borde, inte minst om de dessutom jobbar i kommunal sektor. Hela sektorn ligger ju lågt. Samtidigt gjorde vi bedömningen att det viktigaste nu när vi har en begränsad lönepott är att höja de lägst avlönade upp till en anständig nivå som går att leva på. Socionomerna och cheferna må vara relativt underlönade, men de lär inte gå och lägga sig med ont i magen av ekonomisk stress i alla fall. Helt enkelt- primära behov i första hand.

Ingen annan höll med oss, inte mp, inte sossarna. Ett tungt argument var just att det var en tjänstemannasyn, att vi inte skulle ägna oss åt lönepolitik. Vad f-n skulle det då upp i nämnden för? Det blev en reservation.

Jämställdhet för överklassen?

Var bara tvungen att återge den här bilden som jag hittade på Hanna Löfqvists blogg:

Känns fullständigt bisarrt att Vänsterpartiet tycks vara det enda riksdagspartiet som inte för diskussion om att subventionerad hemhjälp är vägen frammåt. Vi är så pass omoderna att vi anser att problemet handlar om att männen inte gör sin del av arbetet.

Det står var och en fritt att lägga pengar på städhjälp om de inte vill ta hand om sin egen skit- men då ska de betala de sociala avgifterna (arbetsgivaravgifter) också. Inte f-n ska andra (riktiga) arbetsgivare och löntagare stå för pension, sjukpenning och liknande för dem som jobbar med hemhjälp!

Någonstans kommer vi alltid ner till ett par frågor:

1) Vem ska städa hos pigan?
2) Vilket kön har pigan?
3) Är det verkligen en rimlig prioritering av de allmänna medlen att låta dem gå till vård av frisk man i hemmet?

onsdag, mars 28, 2007

Boktips

I fredags var jag förbi OBS (okej då-Coop Forum) på Ersboda när jag tog min jungfrutur. Jag gick långsamt runt bland diskarna och funderade vad jag skulle köpa, nu när jag var själv med en bil! Till sist kom jag till ett hörn där de hade några pallar med böcker. Intressant. Bokrea. Flera billiga böcker. Fastnade till sist för boken Jan Guillou- Kolumnisten. Endast 75:- .

Boken är mycket läsvärd. Helt enkelt ett urval av alla hans kolumner de senaste 15 åren. Eftersom det är Guillou så innebär det ett antal "Ja! Så här är det", men också ett antal "Är han dum i hela huvudet". Det vill säga- precis så som en god kolumnist ska vara. Hur roligt är det med en kolumnist som alltid har rätt? Hans apartheid ideer angående ILO 169 och rennäring är väl det som gjort mig mest upprörd hittils.

Som sagt- läsvärd. Gubben sågar allt från moderat kriminalpolitik till miljöpartistisk jaktpolitik på ett ypperligt pedagogiskt sätt. Hans tidiga artiklar från "Ny demokrati-eran" väcker obehagliga och förträngda minnen till liv.