Varning för arbetarinitiativet

På många sätt är Arbetarinitiativet ett spännande tillskott inför EU-valet. Ett alternativ till Vänsterpartiet för dem som av någon för mig okänd anledning inte tycker Vänsterpartiet är tillräckligt radikalt i EU. Förmodligen en inställning som inte handlar om just arbetet i EU-parlamentet, för där har jag svårt att se hur mycket mer man skulle kunna göra. I andra arenor kanske vi ibland har kompromissat ett steg för mycket, men knappast i EU.

Problemet med Arbetarinitiativet är egentligen två, en hederlig och en ohederlig:


1) De har väldigt liten chans att komma in, risk att rösterna inte "ger" något. Denna argumentation gillar jag inte. Klart man ska rösta enligt övertygelse, om man är säker. Ligger man så att säga på gränsen mellan två partier så finns det en poäng att vara mer pragmatisk.

2) Arbetarinitiativet är en allians mellan två väldigt olika partier. Ideologiskt lika, men arbetssätten skiljer sig drastiskt åt. Det sympatiska Socialistiska Partiet och det i grunden ohederliga Rättvisepartiet Socialisterna (Offensiv).

I frågan när det gäller alla dessa orimliga förmåner som EU-parlamentariker får skrev Anders Svensson ett inlägg där han lyfte fram Arbetarinitiativets linje om arbetarlön. I inlägget var han hederlig nog att lyfta fram att Mp och Vänsterpartiet agerar på liknande sätt. Tro mig, så hade inte en offensivare skrivit! Några praktiska exempel:

* Offensiv om asyldebatt i Luleå. Får intrycket att (v) dels är överens med (s) och dels att vi är för att EU ska ha hand om dessa frågor, vilket självklart inte är sant.
* Om Nätverket mot rasisms demonstration i Salem skriver RS på ett sätt så att det lätt tolkas som om det bara är deras ungdomsorganisation Elevkampanjen som står bakom det. Ganska typiskt.

På den i vanliga fall lite märkliga sajten www.socialism.nu finns en tråd om RS. Läs följande sida där ett inlägg från "Katov" kort beskriver hur han upplevde det att vara medlem där.

Min egen erfarenhet från framförallt Umeå handlar om hur de medvetet går med i demonstrationer för att profilera sig själva, utan att ställa upp på gemensamma regler för hur vilka banderoller man får ha, namnlistor också vidare. Det finns en anledning varför de kallas "Vänsterns Jehovas Vittnen". Observera att jag i detta inlägg inte ens lyft upp deras odemokratiska och enteristiska förflutna! På det här inlägget vill jag verkligen ha kommentarer! :)

Då frågar sig säkert vän av ordning: Men då är det väl bara att rösta på den listan som toppas av en kandidat från Socialistiska Partiet? Tyvärr så är det så att RS har fler väljare än SP, varför chansen är väldigt stor att det ändå blir Ingrid Eriksson från RS som i så fall blir deras ledamot. Ingrid är en mycket duktig politiker, men också en offensivare av det gamla gardet från Umeå.